I torsdags friade tingsrätten, som UNT rapporterat, en man som haft samlag med en kraftigt berusad kvinna. Enligt kvinnan utsattes hon för sexuella övergrepp av två okända män i en bostad i Uppsala. Tingsrätten ansåg i sin dom att kvinnan befann sig i en sådan "särskilt utsatt situation" som kan utgöra grund för en fällande våldtäktsdom. Men samtidigt ansåg rätten att det inte kunde bevisas att mannen förstått hur pass berusad kvinnan var. Därmed hade han inget uppsåt till att begå brott. Han friades av domstolen, som inte var enig. Två ledamöter ville fälla mannen.
Mannens kamrat stod tidigare åtalad vid tingsrätten för samma brott. Han fälldes för våldtäkt. Enligt domen hade mannen utnyttjat kvinnans utsatta situation. Kvinnans och vittnens berättelser ledde till slutsatsen att han gjort sig skyldig till våldtäkt. Domen är överklagad till hovrätten.
Att samma domstol fattar rakt olika beslut i liknande fall är inte helt ovanligt. En förklaring är att det är människor som dömer och gör olika tolkningar av den bevisning som läggs fram. Mer ovanligt är att samma händelse prövas i olika domar, med olika resultat.
Madeleine Leijonhufvud, tidigare professor i straffrätt vid Stockholms universitet och flitig debattör i sexualbrottsfrågor, anser att domen pekar på behovet av en samtyckeslag i våldtäktsmål. Förslag om en ny brottsrubricering, sexuellt övergrepp, byggd på kravet om samtycke vid sexuella handlingar, lades fram för fyra år sedan av dåvarande sexualbrottsutredning.
– Med en bestämmelse om sexuellt övergrepp skulle man kunnat döma en gärningsman i den här typen av mål. Domen belyser även behovet av att inbegripa grov oaktsamhet i lagstiftningen, säger Madeleine Leijonhufvud.
Nuvarande sexualbrottskommitté ska ge förslag om hur en bestämmelse om oaktsamhet vid misstänkta sexbrott ska utformas. Syftet är att kunna fälla en gärningsman som borde ha förstått att han eller hon handlat mot den andres vilja.
Att domstolarna, som i det aktuella Uppsalafallet, kommer till olika slutsatser för samma gärning stärker inte allmänhetens tilltro, anser Madeleine Leijonhufvud:
– Domare som dömer i den här typen av brott behöver lära sig mer om den här världen, om hur unga flickor och unga män beter sig när de druckit och om vad de berättar och inte berättar. Det krävs ökad kunskap men också en tydlig lag, och det saknas i dag.
Kritikerna mot en lag om samtycke anser bland annat att den lägger bevisbördan på offret, riskerar att utsätta denne för en närgången granskning av sitt sexuella beteende och dessutom blir tandlös när ord står mot ord.