Sedan 2006 har Sigtuna kommun varit ankomstkommun, vilket innebär att kommunen har tagit emot ungefär 500 ensamkommande flyktingbarn per år.
Egentligen är det tänkt att barnen ska stanna en vecka i kommunen innan de slussas vidare ut i landet. Men många av barnen har blivit kvar i upp till ett halvår eftersom det har varit svårt att hitta platser i andra kommuner.
I drygt 40 fall har barn hunnit få uppehållstillstånd och blivit Sigtunas ansvar permanent.
– Dessa barn fick Sigtuna kommun ta emot mer eller mindre mot sin vilja, säger Edit Bjurdamm.
Barn med permanent uppehållstillstånd har rätt att behandlas som alla andra barn i samhället. Socialtjänsten måste bland annat utreda vilken typ av boende barnet ska placeras i.
Men för att få ersättning för det arbete som socialsekreterarna gör måste kommunen ha ett avtal med Migrationsverket om att vara så kallad anvisningskommun. Det har inte Sigtuna kommun haft.
– Eftersom det inte är tänkt att vara så här har vi inte riggat organisationen eller fått ersättning för det jobb vi gör, säger Bjudamm.
Efter flera år med samma problem ansöker man nu om att bli anvisningskommun. Enligt Edith Bjurdamm är arbetet med ensamkommande flyktingbarn svårt att planera. När man genom avtal vet vilka intäkter man får är det lättare att få en fungerande organisation
Sigtuna kommun har nu sökt ersättning i efterhand för de barn som blivit Sigtuna kommuns ansvar permanent.
– Men vi vet inte om vi får det från Migrationsverket, säger Edit Bjurdamm.
Det är alltså främst av ekonomiska skäl som det nya avtalet stiftas. Egentligen tycker kommunledningen i Sigtuna att det räcker med ansvaret man tar som ankomstkommun.
Anders Johansson (S), kommunalråd, har flera gånger sagt att han tycker att staten borde ta mer ansvar.
– Vi kräver att staten återtar ansvaret för alla ensamkommande flyktingbarn tills dess att det finns en plats klar i en kommun. Systemet med ankomstkommuner har havererat och måste avvecklas, säger han.