Sista helgen i svampskogen
Den som vill vara på den säkra sidan i skogen har en hel helg på sig innan älgjakten startar på måndag. I jakten på kantareller tar vi med oss Anders Dahlberg som har en ögon känsliga för svamp.
Anders Dahlberg scannar snabbt skogen efter svamp, och hittar i rasande takt.
Foto: Tor Johnsson
- Här finns fingersvamp.
Han är Artdatabankens svampexpert och ska leda oss till trattkantareller. Förhoppningsvis.
Men fingersvampar är inget att lägga i stekpannan och vi skenar vidare. Anders Dahlberg som är 1,95 centimeter lång tar stora, snabba kliv. Inte konstigt, vi är inte ens framme vid skogen men underligare ska det bli. Han saktar inte ner farten när han börjar leta skogens läckerbitar.
- Under de senaste 30 åren har svampsäsongen blivit längre. Den börjar tidigare på året och pågår längre. Om det sen har med människan att göra är mera osäkert, säger han.
Extra lång är säsongen för trattkantareller. Gynnsamma år kan de vara plockbara ända in i december. De tål lite frost men såklart inte en vargavinter.
Trattkantarellen är en rolig svamp, anser Anders Dahlberg, den upptäcktes som delikatess så sent som på 1950-talet. Innan dess ansågs den som mindervärdig och föga användbar, numera är den tre-stjärnig, det vill säga klassad som läcker.
Med åkermarken bakom oss stegar vi in i skogen. Men det första partiet är för ungt. Vi ska längre in, vidare mot den gamla skogen med mycket tall och gran, mossa och blåbärsris. Där trivs matsvampar bäst. Det finns ju ett hundratal i våra skogar så några lär vi väl hitta.
Men ett hundratal är ingenting. I Sverige finns cirka 12 000 olika svampar men av dem är bara 5000 synliga ovan jord. Anders Dahlberg stannar till.
En flåhätta som är en tunn smal sak, tycker han är vacker liksom en klubbfingersvamp, fast ingen av dem är ätbara. Men sen dyker det upp en svamp som ger en bra ledtråd. Det är en svavelriska som växer där det är kalk i marken och det gillar matsvamparna.
De första ätbara svamparna Anders Dahlberg hittar är snöbollschampinjoner. Ivrigt tar vi var sin tugga. Den är jättegod men ingen nybörjarsvamp, alldeles för lätt att förväxla med vita flugsvampen.
- Men ser man dem bredvid varandra är det som att jämföra en Lada med en Porsche. Inte alls lika, fast det är ju sällan man kan jämföra på det viset, säger Anders Dahlberg.
Vi jagar vidare genom den höstgula skogen. Mossan lyser knallgrön och spänstig av fukt. Men ingen av oss har chans att njuta av den, här går de undan.
- Där finns fårtickor, ropar en pekande Anders Dahlberg som alltid ligger några meter före oss.
Och inte bara en eller två, utan de växer i grupper, stora och i fint skick. Fårticka är en utmärkt blandsvamp som passar bra ihop med mera smakrika svampar. Den används också som tryffelersättning i leverpastej inom industrin. Den enda förväxlingsvampen till den vita fårticka är brödtickan som är lite mera rosafärgad. Den är inte heller giftig. Precis som alla andra svampexperter säger Anders Dahlberg att man bara ska plocka svampar som man känner till.
I takt med att vi hittar matsvampar ökar förutsättningarna för att kantarellerna ska dyka upp bakom nästa träd. Att det finns många olika sorters svampar där vi rör oss är ett gott tecken.
- Här borde vi hitta kantareller, säger Anders Dahlberg och visst, några sekunder senare står han där med några gulingar i händerna. De är helfräscha och inte minsta maskätna eller slafsiga.
Och har man väl hittat svampar på ett ställe, är det en god idé att försöka komma ihåg var området är beläget. Chansen är stor att de kommer upp just där år efter år. Mycelet som är svamparnas rottrådar växer under marken året runt och i samspel med träden. Mycelet finns på ett område som är ungefär 25 till 100 kvadratmeter stort, och där lönar det sig alltså att leta.
Egentligen är det det där osynliga som pågår under marken som är svampforskaren Anders Dahlbergs grej.
- Det är kittlande att försöka förstå varför svampar växer som de gör. Och tänka på all ved och alla löv som svamparna bryter ner.
Vi går vidare i samma höga tempo. Hur hinner karln se något?
- Det är nog som med folk som går på auktioner och hittar en massa fynd. Man scannar in utifrån sin erfarenhet, ser mönster och drar slutsatser. Nu när det har varit torrt letar jag efter svackor där det kan vara fuktigt, säger han.
Och inte långt ifrån de gula kantarellerna hittar han de första trattkantarellerna. Först två och sen en grupp med flera. Intill växer rödgula trumpetsvampar och inte långt bort blek taggsvamp som båda är tre-stjärniga.
Utflykten börjar kännas lönsam men Anders Dahlberg är inte riktigt nöjd. Han har upplevt hav av trattkantareller förut.
- Jag vet att det varit ett kanonår i Bergslagen i år. Men som oftast är det lokala variationer.
Jahaja. Hur ser det ut i andra uppländska skogar?
Svante von Strokirch, ordförande i Naturskyddsföreningen i Tierp. Ledde en svamputflykt för en vecka sedan i Yttre skogen, öster om Månkarbo i Tierps kommun.
Hur mycket svampar hittade ni?
- Det var gott om trattkantareller. Vi har tio stycken deltagare och alla fick korgarna fulla. Så vi var nöjda allihopa.
Hittade ni andra svampar också?
- Ja, vi hittade lite gula kantareller, brandgul trumpetsvamp och blek taggsvamp också. Men inte i några mängder.
Michael Krikorev, mykolog på Artdatabanken och upphovsman till sajten: svampguiden.com. Har varit ute i skogarna öster om sjön Valloxen utanfär Knivsta.
- Där fanns mycket fårticka, som som många inte gillar för att den är bara två-stjärning i gamla svampböcker. Men det är en jättefin blandsvamp och utmärkt som färs till vegetariska biffar. Trattkantarell fanns, men inte i några mängder.
Har du varit någon annanstans också?
- Ja i norra Norrtälje, nästan på gränsen till Östhammars kommun, i ett område som heter Rotholma. Där fanns det mest trattkantareller, men kanske inga mängder där heller. Men jag hittade ganska mycket av två andra goda matsvampar, nämligen streckmusseron. och rödgul trumpetsvamp. Svampbeståndet verkar vara väldigt lokalt betingat.
Så jobbar vi med nyheter