Självtillit avgör grad av handikapp
Hur handikappande kronisk smärta är beror inte i första hand på hur intensiv smärtan upplevs eller på hur länge den pågått. Tilltron till den egna förmågan att klara olika uppgifter i vardagen har mycket större betydelse.
— Våra resultat talar för att behandlingen av patienter med kronisk smärta i ökad utsträckning bör inriktas på att öka patientens självtillit genom att hjälpa henne till att steg för steg klara enkla aktiviteter i vardagen, säger sjukgymnasten Eva Denison, lektor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Hon är en av de ansvariga för studien som omfattar nära 400 vuxna kvinnor och män med långvariga smärtbesvär i Uppsala, Falun, Gävle, Sandviken och Sundsvall. En del hade haft besvär i flera år, andra "bara" under några månader.
Frågeformulär
I samband med att patienterna påbörjade sjukgymnastisk behandling inom primärvården fyllde de i flera frågeformulär. På olika skalor skattade de hur intensivt de upplevde smärtan, hur handikappade den var för dem, i vilken mån de trodde sig kunna klara att utföra olika uppgifter och om de undvek vissa aktiviteter av rädsla för att smärtan skulle kunna förvärras.
På en elvagradig skala — där 0 är ingen smärta alls och 10 är värsta tänkbara smärta — angav patienterna i genomsnitt fem poäng över hur ont de hade. En del hade klart högre, andra klart lägre "smärtpoäng".
När forskarna jämförde hur patienterna besvarat de olika frågeformulären fann de bara en svag koppling mellan smärtpoäng och handikapp
— En del kunde ha höga smärtpoäng utan att det påverkade dem särskilt mycket i vardagen, medan andra kunde ha ganska låga smärtpoäng men ända inte klara många vardagsaktiviteter. Hur länge patienterna haft besvär hade ingen betydelse alls för graden av handikapp, säger Eva Denison.
Skotta snö
Däremot fann forskarna ett starkt och nära samband mellan hur patienternas skattade tilltron till sin egen förmåga att klara olika aktiviteter — till exempel att bära ut soporna, gå och handla, skotta snö eller sköta tvätten — och hur handikappade de var i vardagslivet.
— Ju högre tilltron var till den egna förmågan att kunna klara sådana saker, desto lägre var graden av handikapp. Rädsla för att smärtan skulle förvärras av olika aktiviteter hade också betydelse för graden av handikapp, om än inte lika stor som graden av självtillit, säger Eva Denison.
Traditionellt inriktas behandling av patienter med långvarig smärta på att i första hand försöka lindra eller bli kvitt smärtan och därmed göra det möjligt för patienten att återuppta sådana vardagsaktiviteter som smärtan satt stopp för.
Annan infallsvinkel
Utifrån resultaten av den nya studien pågår försök att utifrån en helt annan infallsvinkel behandla patienter med långvarig smärta.
— Grundprincipen är att stegvis, med realistiska och av patienten själv prioriterade etappmål, träna upp förmågan att klara specifika aktiviteter. Tanken är att varje framsteg kommer att öka patientens självtillit, hjälpa henne eller honom att gå vidare och på sikt också minska upplevelsen av smärtan, säger Eva Denison.
Så jobbar vi med nyheter