Sjuk av hemlängtan
Vi moderna människor ska leva i nuet, vara flexibla och anpassa oss till det nya hela tiden. Vi försöker förneka vårt behov av trygghet av rädsla för att det skulle göra oss konservativa, grå och trista, säger Karin Johannisson som är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
Foto: Kalle Mattsson
— Vid vissa tillfällen kan man uppleva man att har hittat hem. Det är en plats eller en punkt där man känner att "här kan jag vara precis den jag tror mig vara". En plats där man känner sig harmonisk och balanserad, säger Karin Johannisson.
Historiskt sett finns det bara en bot mot hemlängtan, vilket är att återvända hem, men det fungerar inte alltid, tror Karin Johannisson.
— Man ska tillåta sig dessa starka känslor och försöka sätta ord på innehållet i hemlängtan: människorna, språket eller maten. Känner man hemlängtan är det ofta samhörigheten man saknar, säger hon.
Tidigare ansågs nostalgi vara samma sak som att känna hemlängtan.
— I dag är hemlängtan en benämning på längtan till den plats där man känner tillhörighet och gemenskap. Nostalgi är snarare en längtan efter tid, säger Karin Johannisson.
Nostalgi betyder "smärtsam längtan efter hemmet" och ansågs förr i tiden vara en sjukdom. Den drabbade då främst unga män och soldater i fält.
— Man tror att nostalgi och hemlängtan är vanligare bland män än kvinnor. Män håller ofta starka känslor för sig själva vilket gör känslorna mer hotfulla, säger Karin Johannisson.
Enligt henne kom man på 1600- och 1700-talet fram till att musik var den starkaste utlösaren för nostalgi och det gäller än i dag.
— Maträtter och dofter är starka utlösare. Jag kan känna hemlängtan då jag går in i en blombutik och känner doften av en särskild blomma.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!