Det framgår av en avhandling av Birgitta Lytsy, hygienläkare i Uppsala län och doktorand vid Uppsala universitet.
– Utbrott av resistenta bakterier är mycket svårbekämpade och kostsamma att få bukt med. Kortsiktiga besparingsåtgärder som nedskärning av vårdplatser och personal kan därför på sikt fördyra vården genom att öka risken för smittspridning, säger hon.
Slutsatserna bygger i första hand på studier kring det långvariga utbrottet med så kallade ESBL-bakterier vid Akademiska sjukhuset mellan 2005 och 2008. Mer än 300 patienter infekterades av sådana tarmbakterier, som vanliga antibiotika biter dåligt på.
Birgitta Lytsy visar att de drabbade ofta hade sänkt motståndskraft till följd av andra sjukdomar, ett stort vårdbehov och långa vårdtider där de behandlades med antibiotika.
– Samtidigt visade det sig att patienter som vårdades på överbelagda eller underbemannade avdelningar var mer utsatta eftersom det försvårar möjligheterna att upprätthålla bra hygienrutiner. Handhygien hos både personal och patienter är avgörande för att förebygga smittspridning, säger Birgitta Lytsy.