Skärpta krav kan leda till färre åtal

Friandet av Säpomannen kan delvis ses i ljuset av de höjda kraven, menar  Madeleine Leijonhufvud.
I fjol kom Högsta domstolen med två friande domar samma dag som i ett slag skärpte beviskraven i sexualbrottsmål.
– Den målsägandes berättelser måste nu stämma i alla delar, till punkt och pricka, inget får vara osäkert, säger Madeleine Leijonhufvud, professor emeritus i straffrätt vid Stockholms universitet.

Det här kan låta rimligt, men blir komplicerat när man lyssnar till expertisens utlåtanden om hur exempelvis minnet fungerar, menar hon.
– Särskilt när det gäller traumatiska händelser, som ju den som utsatts för sexualbrott varit med om, blir det orealistiskt med krav på så säkra berättelser och detaljerade förundersökningar.

Hon har läst den friande domen i fallet med Säpomannen som först dömdes till sex års fängelse av Uppsala tingsrätt, men som på tisdagen friades av Svea hovrätt. Enligt henne är det ett sällsynt komplicerat ärende, men hon ser inslag i domen av mer generell karaktär som hon vill ifrågasätta.
Hovrätten påpekar bland annat att förundersökningen brustit på flera punkter, bland annat när det gäller att kontrollera kvinnans uppgifter.
– Kraven på detaljerna i förundersökningen är inte lika starka vid andra typer av brott. Det här kan leda till att ännu färre utredningar leder till åtal. Åklagaren ska bara väcka åtal om de kan förutse fällande dom, men med de här skärpta kraven kommer de inte kunna göra det i samma utsträckning, säger Madeleine Leijonhuvud.

På Åklagarmyndighetens utvecklingscenter i Göteborg pågår ett arbete med att utveckla utredningsmetoderna vid utredningar om sexualbrott i nära relationer. Johan Ström, kammaråklagare och verksam vid centret, delar uppfattningen att kraven på detaljer i förundersökningen skärpts.
– Vi måste höja kvaliteten i bevisföringen, och vi måste bli bättre på att gå till botten med alla invändningar från den åtalades sida, även de som verkar löjliga. Allt som är inte är tillräckligt utrett i en utredning slår tillbaka på oss, säger han.

Enligt Madeleine Leijonhufvud finns risken att försvaret som en del av sin taktik målar upp berättelser som i princip inte går att motbevisa.
– En sådan utveckling finns i USA och vi kan börja se den här också, säger hon.
En som inte ser några principiella skäl att vidare diskutera den friande domen i Säpomansmålet är Erik Lempert, domare vid förhandlingen i Uppsala tingrätt.
– Det här var ett unikt fall, ett av de svåraste när det gäller bevisföringsprövningen som jag har haft. Men det tillkom ny bevisning i hovrätten om kan ha varit avgörande. Jag tycker att hovrätten skrivit en fin dom, säger han.