Skärpta krav på demensvård

Nya riktlinjer för demensvården ställer högre krav på Uppsala läns landsting och kommunerna i länet. Kommuner och landsting behöver bli bättre på att utreda och ta hand om demenssjuka, anser Socialstyrelsen som kommer med nya direktiv.

Uppsala2010-06-24 07:22

Det är första gången som Socialstyrelsen konkret beskriver vilka metoder hälso- och sjukvården bör använda för att diagnosticera demenssjuka personer. I detalj talas det om att utredningarna ska innehålla saker som bedömningar av psykiskt tillstånd, intervjuer med närstående och test av funktions- och aktivitetsförmåga hos den som misstänks lida av en demenssjukdom.

Sjukvården ska även använda sig av neuropsykologiska test och hjärnundersökningar med magnetkamera, skriver Socialstyrelsen. Bakgrunden till direktiven är att sjukvården i dag anses utreda för få av demenssjuka personer.
- I dag är inte alla personer med demenssjukdomar diagnosticerade. Vi pekar ut hur man ska kunna ställa en diagnos och vilka delmoment som ska ingå i utredningen, säger Ulla Höjgård, Socialstyrelsens projektledare i utredningen.

Enligt Socialstyrelsen borde antalet undersökningar i landet utökas med 7 000 per år.
- Det är ett problem inom vården att alla demenssjuka inte utreds tillräckligt, säger Sten Sture Lidén, vice ordförande i Uppsala demensförening.

Han välkomnar riktlinjerna men beklagar att de endast kan betraktas som rekommendationer.
- Det är riktlinjer – inte lagar. De innehåller värdefulla anvisningar, men de är inte tvingande.

Anna-Karin Klomp, Kristdemokraternas landstingsråd i Uppsala läns landsting, tror att riktlinjerna kan sätta press på landstinget och andra parter att bli bättre på utredningar av demenssjuka.
- Vi ska naturligtvis följa Socialstyrelsens riktlinjer. Vi tror att det behöver göras kanske 200-300 fler utredningar per år i landstinget.

Hur många utredningar som sker i dagsläget är okänt. Den enda uppgiften som finns är att äldrepsykiatrin i Uppsala län utreder cirka 300 patienter per år. Men även primärvården förväntas genomföra ett antal utredningar varje år.
- Vi utreder sannolikt färre patienter än vad vi borde. Vi vill framför allt betona att alla vårdcentraler ska kunna utföra basutredningen, säger primärvårdens chefsläkare Barbro Nordström.

Hon påpekar också att ansvaret vilar på kommunerna, till exempel att ge stöd till anhöriga som vårdar en demenssjuk i hemmet.

Behandling ska följas upp varje år

Socialstyrelsen anser att socialtjänsten och hälso- och sjukvården minst en gång per år bör följa upp den enskildes läkemedelsbehandling, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser. Det påpekas även att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör bli bättre på att rapportera in det arbete som sker med demenssjuka. Socialstyrelsen har utvecklat 14 indikatorer för att följa upp vården, men bara sex av dessa går att följa genom befintliga register hos socialstyrelsen. Anledningen är att det saknas uppgifter från bland andra socialtjänsten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om