Skolhyror ska marknadsanpassas
Skolor och förskolor i Uppsala som inte lyckas attrahera tillräckligt många barn ska enligt ett nytt förslag få mindre pengar att betala hyran med. Därmed ska de motiveras att lämna lokaler de inte använder.
I dag ersätts kommunens skolor och förskolor fullt ut för sina lokalkostnader och betalar ett självkostnadspris för sina faktiska kostnader.
Nackdelen med det här systemet är enligt kommunalrådet Cecilia Forss (m) att verksamheterna inte har någon morot att lämna lokaler de inte har direkt användning av. Hon talar om "den automatiska svällfaktorn".
- Man använder de utrymmen man har och lediga lokaler fylls upp.
Enligt ett förslag från fastighetskontoret ska en ny modell införas. Skolor och förskolor ska i stället få ersättning för sina lokalkostnader baserat på antal barn. Hyresersättningen läggs så att säga i en pengapåse som följer varje enskilt barn. En skola som tappar tio procent av eleverna går därmed miste om tio procent av de pengar man har fått att betala hyran med.
Tanken är att verksamheterna då ska få anledning att försöka minska sina lokalytor. Krymper man sina lokaler blir det mindre hyra att betala och de pengarna får skolan eller förskolan behålla.
- Det här ska vara ett sätt att stimulera tänkandet att de här lokalerna behöver vi inte, vi lägger hellre pengarna på undervisning än på lokalerna, kommenterar Cecilia Forss.
De tomma lokalerna ska kommunen sedan hyra ut. Frågan är vem som vill hyra ett klassrum. Göran Olsson, stf chef på fastighetskontoret, säger att det troligen kommer att handla om en hel sektion av en byggnad om den ska vara uthyrningsbar. De som i första hand kan komma i fråga som hyresgäster är kommunala verksamheter, till exempel att ett dagis hyr in sig i en tom skollokal.
Brantingskolans rektor Madeleine Öjdeby befarar att hennes skola kan förlora på förslaget.
- Vi har flera ytor som sällan används exempelvis en aula och en stor foajé, vi har dessutom mastodontkorridorer. De ytorna är svåra att hyra ut.
- Vi får fortsätta att betala hyra för de lokalerna och riskerar att få minska annan verksamhet om modellen införs. I första hand gäller det problemet äldre skolor som ofta har stora biutrymmen.
En annan viktig del av det nya förslaget går ut på att skolor och förskolor ska få nya hyresnivåer som mer liknar marknadshyror. Varje byggnad ska poängsättas och ju fler poäng ju mer måste skolan eller förskolan betala i hyra.
Faktorer som leder till högre hyra är bland annat
* fastighetens läge
* om lokalerna upplevs som ändamålsenliga
* byggnadens standard
Om förslaget går igenom innebär det med andra ord att dagens modell med självkostnadshyror skrotas.
En nybyggd förskola i lättillgängligt läge skulle alltså betala en högre hyra. Cecilia Forss poängterar att nivån på den ersättning som en skola eller förskola får för att betala sin hyra måste följa hyreskostnaderna. I annat fall tvingas verksamheter med höga hyror att dra ner på annat för att klara lokalkostnaderna.
- Något sådant skulle vi inte godkänna, säger Cecilia Forss.
Förslaget är nu ute på remiss i kommunen. Modellen är tänkt att stegvis införas vid årsskiftet.
Så jobbar vi med nyheter