Hans Eric Lindahl, ombud i Uppsala för Lärarnas Riksförbund, tror att åtgärden blir ett slag i luften.
– De som skolkar medvetet kommer man inte åt med det här, säger han och föreslår mer uppsökande verksamhet i stället bland de som har mycket ogiltig frånvaro.
Ann-Marie Jansson Enkler, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning Uppsala, tycker att skolket är ett mer komplicerat problem än vad Jan Björklund ger uttryck för.
– Det finns många orsaker till skolk. Elever är inte ogiltigt frånvarande för att vara elaka. Frånvaron kan bero på problem i hemmet eller mobbning och vi tror inte att man löser de problemen på det här sättet.
Agneta Eriksson, rektor vid Stenhagenskolan i Uppsala, tycker att regeringens åtgärd mot skolket är överdriven:
– Jag tror inte att det kommer att påverka impulsen att skolka och finns det allvarliga problem bakom skolket så hjälper inte den här åtgärden.
Hon tror inte att skolk i betygen kommer att innebära kränkning eller skada för individen, men menar att det finns bättre sätt att få bukt med problemet.
– Det som hjälper mot skolk är att man snabbt kontaktar föräldrarna.
Enligt Agneta Eriksson är det få som skolkar på Stenhagenskolan.
– Vi har bra kontakt mellan elever och lärare. Vi har även en elevassistent som vet när eleverna ska vara på sina lektioner och som hämtar in dem om de håller sig i korridorerna i stället för på lektionen.
Agneta Eriksson medger att hon själv skolkade då hon gick på Eriksbergsskolan på 1970-talet:
– Ja, någon gång, men inte mycket. Kontrollen på Eriksbergsskolan var betydligt sämre då än i dag.