Enligt produktionsdirektör Ulla Holmgren vid vård och bildning riskerar grundskolan ett underskott på 40 miljoner kronor och gymnasieskolan 24 miljoner nästa år.
– Siffrorna är preliminära och kan förändras. Vi är i ett läge där vi måste se över både grundskolan, gymnasieskolan och enheten för resurs och kunskap. Men vi är inte färdiga med analysen, säger hon.
Vilka orsakerna är och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att få en budget i balans vill hon inte uttala sig om i dagsläget. I ett förslag till affärsstrategisk plan som behandlades av Styrelsen för vård- och bildning under torsdagen finns dock en skrivning om att skolorna har en ”konstaterad överbemanning som måste lösas” för att få en långsiktigt hållbar ekonomi. Även ”en del andra åtgärder” krävs.
– Vi kommer att ha allt klart till den 12 januari då ska bakgrund och åtgärder presenteras för styrelsen för vård- och bildning. Det är allt jag kan säga i dag, säger Ulla Holmgren.
Styrelsens ordförande, kommunalrådet Cecilia Hamenius (FP), hänvisar också till mötet i januari.
– Vi vet inget om de samlade orsakerna och vilka åtgärder vi måste vidta. En del beror naturligtvis på att elevantalet minskar. Men det är inte det enda. Barn och utbildningsnämndens budget är exempelvis inte klar, säger hon.
Lärarnas Riksförbund, LR, följer utvecklingen noga och befarar uppsägningar efter årsskiftet.
– Det har man inte behövt göra sedan 1994. De bantningar av lärare och annan personal som gjorts har kunnat ske med naturlig avgång eller genom omplaceringar. Men nu är det fullt och ett stort antal lärare finns i vikariepoolen. Skräckscenariot är att man inte hittar pengar till underskotten utan tvingas till uppsägningar, säger Hans-Eric Lindahl som är ombud för LR i Uppsala
Han räknar med att 2–2,5 tjänster måste bort för att spara en miljon kronor.
– Ska man spara 64 miljoner så motsvarar det runt 150 tjänster på grund- och gymnasieskolan. Det behöver ju inte bli så. Det kanske går att lösa på annat sätt. Men lärarna är en stor grupp – totalt 4000 personer, säger han.
Agneta Boström (S) är andre vice ordförande i styrelsen betecknar läget som ”klart allvarligt”.
– Vi har inte fått åtgärderna presenterade, men det här är naturligtvis relaterat till att vi har färre barn och fler friskolor som konkurrerar om eleverna. Vi har ju elevpeng och sitter rektorerna med halvfulla skolor så täcker det inte kostnaderna.
Vad vill ni göra för att klara budgeten?
– Vi måste ha mer pengar till de kommunala skolorna, och ett stopp för fler friskolor. Vi håller på och pratar ihop oss om skolpolitiken, säger hon.
UNT har inte lyckats nå cheferna för grund- och gymnasieskolan Lars Romanus och Kajsa Wejryd.