Klockan är åtta. På skolgården i Börje stojar sexorna runt en sista gång innan lektionerna startar. Det är den sista terminen i den lilla byskolan. Sedan bär det av till högstadiet, i stan. Men alla är inte glada över det. Årets skolval kommer att splittra klassen trots att alla elever vill till samma skola, Tunabergsskolan. Joel Dawson, Marcus Brolin och Emil Danielsson hade alla sökt idrottsklass och trott de skulle få en plats. Men så blev det inte. Joel och Emil hamnade på Raoul Wallenbergskolan och Marcus på Eriksbergsskolan. De är djupt besvikna.
– Det är tråkigt att vi splittras. Vi har ju kunnat fortsätta skolan tillsammans, säger Emil Danielsson.
Marcus Brolin var inställd på att börja i Tunaberg. Där har klassen redan hemkunskap i dag.
– Jag vet inte ens var Eriksbergsskolan ligger och har inga kompisar där. Det känns riktigt dåligt, säger han.
Marcus mamma Sara Brolin och flera andra föräldrar hade uppfattat att alla som ville skulle få plats på Tunabergsskolan i sitt förstahandsval.
– Vi gjorde ett skolval som vi uppmanats göra, men alternativen till Tunabergsskolan var ju ett sorts icke-val när vi trodde att alla barn skulle få plats där, säger hon
Även i Jumkils skola är föräldrarna upprörda. En hel klass, sju barn, i årskurs sex sökte till Tunabergsskolan. Bara fyra kom in. Resten hamnade på andra skolor.
– Skolval i all ära men att splittra en grupp kompisar för en timme eller två i något specifikt ämne, då är det inte värt något. Det viktiga är att de känner sig trygga och får gå med varandra. Vi är väldigt besvikna, säger Sara Brolin.
Vem som får sitt förstahandsval avgörs utifrån principen om relativ närhet. Det innebär att om två elever vill ha samma plats på en skola får den elev som skulle få väldigt långt till en annan skola platsen före en elev som bor väldigt nära skolan. Tanken är att korta elevernas resvägar så mycket som möjligt. Inför höstterminens val till grundskolan fick 78 procent av de nära 1 700 elever som valt skola, sitt förstahandsalternativ.
Kommunens antagningsenhet vill inte närmare kommentera Börjebarnens situation och säger att enheten bara genomför skolvalet enligt den modell som politikerna beslutat om - relativ närhet.
Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden, anser att skolvalet ger alla föräldrar en möjlighet att påverka vilken skola deras barn ska gå i - det är viktigt.
– Om barnen trivs med den skola de går i tror jag också att de lyckas bättre. Enligt skollagen måste vi ge föräldrar och elever rätt att välja och min bedömning är att många förväntar sig att man ska få välja. Nära 80 procent får sitt förstaval idag, säger hon.
22 procent får inte den skola de helst vill gå i?
– Det finns nackdelar. Att välja skola är inte som att köpa mjölk. Söktrycket varierar och det är inte lätt att justera antalet skolplatser i takt med att efterfrågan ökar och minskar. Vi ser också att det förstärker bostadssegregationen. Jag tror att det är få kommuner i landet som kan ge en platsgaranti. Men jag förstår att det väcker besvikelse och ibland oro att inte få det man valt i första hand.
I Jumkil och Börje splittras ju eleverna?
– Jag känner med dom. Men alla skolor har ett uppdrag att skapa trygghet för alla elever. Jag tror vi måste bli bättre på att berätta om det så att vi avdramatiserar valet. De flesta skolor fungerar bra både kommunala och friskolor.
Kan man inte göra undantag för vissa grupper?
– Om man ska ha ett system som uppfattas som rättvist och legitimt så kan man inte ha en massa undantag. Relativ närhet är den mest ändamålsenliga principen vi har i dag. Vi har tittat på skolvalet för att se om det skulle kunna finnas någon bättre modell. Men jag ser i nuläget inte att det gör det, säger Caroline Andersson.
Föräldrar som tycker att deras barn placerats i fel skola kan överklaga till 15 mars.