Skospår leder polisen till de skyldiga
Tre kvinnor och en man misstänks för rad sommarstugeinbrott i nordvästra Uppland. Det är ett av de brott i mängden som polisen hoppas kunna lösa med hjälp av skospår som de skyldiga lämnat efter sig.Uppsalapolisen har Sveriges största skospårsregister med 2 200 skoavtryck i databasen.
Kent Kärsrud på Uppsalapolisen är Sveriges ledande expert på skospår.
Foto: Rolf Hamilton
Statens Kriminalteknologiska Laboratorium gick bet. Då blev Sveriges ledande expert på skospår, Kenth Kärsrud vid Uppsalapolisen, inkopplad in på fallet.
Kenth Kärsrud fick ett skospårsmönster av ganska dålig kvalitet som han körde i sin databas och lyckades snabbt pricka in vilket märke det rörde sig om.
- Det var en skosort som heter Worp. På tio år hade Worp tidigare förekommit i bara ett ärende.
På filmer från en övervakningskamera vid järnvägsstationen i Arboga kunde utredarna konstatera att den tyska kvinna som kom att dömas för brottet bar Worpskor under morddagen.
Att spåra brottslingar med hjälp av skospår låter kanske lite omodernt och Sherlock Holmes-artat men i många fall är det ett väl så användbart verktyg i polisarbetet. Väl ingångna skosulor har sin egen identitet. Det kan handla om till exempel märket efter en glasbit som fastnat i gummit på skons undersida. Skospåret kan i vissa fall vara nästan lika unikt som ett fingeravtryck.
Den dag vi är på besök i polishuset i Uppsala arbetar Kenth Kärsrud och hans kolleger vid tekniska roteln med att utreda en rad sommarstugeinbrott i bland annat Östervåla och Huddunge.
På ett bord står några papperskassar med skor.
- Det här är Reebok, konstaterar Kenth Kärsrud och tar upp ett par vita gymnastikskor som beslagtagits från en av de fyra personer som sitter gripna för inbrotten. Polisen har svärtat skosulorna för att kunna ta avtryck.
En tekniker har just fått klartecken från åklagaren för att göra husrannsakan hos mamman till en av de misstänkta och beslagta fler av hans skor. Skosulorna ska sedan testas mot avtrycken på brottsplatsen.
2005 dömdes en 29-årig man till tolv års fängelse för att ha skottskadat en man och en kvinna i en villa i Bälinge vid ett svartsjukedrama. Gärningsmannen hade stått utanför parets vardagsrumsfönster när han avlossat skotten och då efterlämnat skospår i snön.
- Av skospåren framgick att det hade fastnat ett föremål mellan räfflorna i ena sulan, berättar Kenth Kärsrud.
Skon hittades senare i en å i Fagersta och det satt en sten mellan räfflorna. Den misstänkte kunde bindas till såväl skon som skoavtrycken, och det hela bidrog till att han fälldes i domstol.
Sedan 1998 har Kenth Kärsrud matat in mönster efter 2 200 olika skor i sin databas. Den som går förbi hans tjänsterum får vara beredd att lämna ifrån sig skorna och se sina skosulor bli insvärtade. Det handlar om att kartlägga det mönster som finns på sulan i form av ränder, räfflor, stjärnor, kvadrater eller vad det nu kan vara frågan om. Utifrån mönstret går det oftast att fastställa vilket skomärke det är frågan om.
De skor som "buset" brukar använda är bland annat Nike, Reebok och Adidas, det vill säga helt ordinära skomärken.
- Det vore bra om tjuvarna kunde övergå till lite ovanligare märken, lyder ett önskemål från Kenth Kärsrud.
Skor och fötter rymmer en mindre vetenskap i kriminalsammanhang. Tårnas längd, hålfotens uppbyggnad och annat som är karaktäristiskt för foten får insidan på skon att formar sig på ett speciellt sätt. Det räcker att någon använt en sko under en vecka för att kriminalteknikerna ska kunna få en uppfattning av om foten kan bindas till den aktuella skon.
De uppgifterna kan vara användbara i utredningen eftersom gärningsmannen givetvis knappast vill kännas vid att hans fot befunnit sig i en sko som efterlämnat avtryck på brottsplatsen.
En del kriminella försöker undanröja spåren efter sig genom att ha plastpåsar på skorna när de är på en brottsplats. Men tekniken är så avancerad att mönstren från skorna går att få fram ändå.
Polisen i Uppsala jobbar regelmässigt med skospår, även vid så kallade vardagsbrottslighet. I fjol säkrades 807 skomönster från brottsplatser, enligt Uppsalapolisen en hög siffra jämfört med andra län. Många gånger handlar det om att sålla bort personer som annars kan misstänkas för brottet.
2003 hittades en kvinna mördad i en studentlägenhet i Ultuna utanför Uppsala. I lägenheten fanns mängder av skospår som kartlades. En person greps för mordet men han nekade. Skospåren visade att han visserligen befunnit sig i studentrummet men för polisen gällde det att visa att inte även andra tänkbara gärningsmän varit på platsen.
Ambulanspersonal och andra fick lämna ifrån sig sina skor för undersökning och olika skospår på brottsplatsen kunde uteslutas från det virrvarr av avtryck som polisen ritade upp på en stor karta.
- Skospåren blev en av pusselbitarna som gjorde att den misstänkte till slut kunde dömas, konstaterar Kenth Kärsrud.
Så jobbar vi med nyheter