SLU-forskarnas företag ska revolutionera läkemedelsbranschen

Det är sällsynt att forskare hittar nya tekniska plattformer som går att kommersialisera. Ännu mer sällsynt är det att forskarna själva startar ett företag för att producera och marknadsföra uppfinningen.
Men på SLU har man de senaste åren satsat just på att hjälpa forskare att starta egna företag och kommersialisera sina patent, och samtidigt ska universitetet kunna öka sitt eget riskkapital genom att gå in som delägare och delfinansiera den kostsamma uppstarten.

Forskarna Vadim Kessler och Gulaim Seisenbaeva vid Kemiinstitutionen och Sebastian Håkansson samt Maria Unell vid
Institutionen för mikrobiologi vid SLU bildade i förra veckan ett företag tillsammans med SLU Holding.
Syftet är att påbörja marknadsföringen av CaptiGel, en patenterad produkt som - hoppas delägarna - ska kunna revolutionera läkemedelsbranschen. Till att börja med. Det finns flera branscher som kan dra nytta av forskarnas upptäckt och produkt.

Enkelt förklarat är CaptiGel en ny metod för att inkapsla olika substanser, till exempel läkemedel. Inkapsling sker i dag med porösa ämnen som gör att inkapslat material löses ut snabbt. CaptiGel består i stället av titanoxid, som är billigt och som finns i bland annat tandkräm. Gelen har delvis andra egenskaper än de porösa inkapslingsämnena.
Den viktigaste av dessa är att det går att kontrollera när ämnet ska släppas ut ur sin inkapsling. Det innebär att man kan se till att ett läkemedel får sin verkan på rätt plats i kroppen, och att det släpps ut vid rätt tidpunkt. Men det finns också andra områden där inkapsling kan ge positiv effekt, tror forskarna.
- Ett möjligt område är inom miljövård, ett annat är solskyddskrämer, där det visat sig att CaptiGel absorberar ultraviolett strålning utan att producera skadliga kemiska ämnen, säger Vadim Kessler.

Om produkten blir en sensation eller inte återstår att se, men det faktum att forskarna kommit så långt att man nu startat ett företag för att sälja produkten, är förstås en framgång. Särskilt om man beaktar det mottagande CaptiGel fick när Vadim Kessler försökte lansera sina teorier om en ny teknisk plattform för inkapsling första gången 2005.
- Väldigt få trodde på oss. Vi försökte bli publicerade i en vetenskaplig tidskrift men vi blev stoppade. Utländska kolleger sade till oss att våra resultat inte kunde stämma, att allt var fel, berättar Vadim Kessler.
Experimenten som genomfördes av Gulaim Seisenbaeva gav dock allt fler bevis för att konceptet stämde.
Vid ett seminarium senare samma år blev han kontaktad av Sebastian Håkansson vid Institutionen för mikrobiologi på SLU - och ett tvärvetenskapligt samarbete inleddes.

Nu är Vadim Kessler tacksam för att artikeln refuserades:
- Året efter skyddade vi idén och skickade sedan in en fullständig patentansökan 2007.
Nu har han fått upprättelse och en artikel om CaptiGel publicerades nyligen i Angewandte Chemie som är den mest respekterade av alla kemiska tidskrifter.
SLU:s holdingbolag visade snabbt intresse för produkten.
- Det viktiga för oss är att forskarna ska kunna forska vidare och ska slippa att försöka både driva ett företag och utveckla produkten samtidigt, säger Magnus Engevik på SLU Holding.
- Samtidigt måste universitetet satsa mer på forskning som kan leda till samhällsnyttiga produkter, och då är den här modellen bra. Vi kan stödja forskarna och samtidigt ha en kommersialiseringsprocess. Detta är något som pågår både på SLU och Uppsala universitet.

Forskarna bakom CaptiGel håller med. Men finns det inte en risk att kolleger i den akademiska världen tittar snett på en om man försöka kommersialisera sin forskning...
- Tidigare var principen "publish or perish", allt skulle publiceras, annars var man ute ur leken. Men man bör tänka ett steg till. Det finns en risk med att vänta med att publicera sina forskningsresultat, men det kan det vara värt, säger Sebastian Håkansson.
Magnus Engevik på SLU Holding har ett rakt svar:
- Hans Wigzell på Karolinska Institutet har sagt: "Det är oetiskt att inte kommersialisera". Jag håller med honom. Samhället gynnas inte av att forskningen stannar på universiteten, och då är kommersialiseringen en mycket bra väg att skapa samhällsnytta, säger han.