Små långsiktiga hälsorisker för njurdonatorer

Antalet njurdonationer från levande givare har ökat. I dag kommer 40 procent av njurarna som transplanteras från levande personer. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala görs ungefär en njurtransplantionen med en levande givare i veckan. Fördelarna är många för mottagaren.
- Med en levande givare är överlevnadschanserna betydligt bättre. Då är donatorn och njuren garanterat frisk och man kan planera ingreppet utifrån mottagarens hälsa. Därför försöker vi alltid hitta en levande givare i första hand, säger Bengt von Zur-Mülen som är läkare i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset.

När det gäller de långsiktiga riskerna för donatorerna är kunskaperna däremot dåliga. Därför pågår just nu en kartläggning av samtliga personer som donerat en njure vid Akademiska sjukhuset. Ungefär 80 procent av de 455 donatorer som fortfarande är i livet har svarat på en enkät och genomgått en hälsokontroll. Undersökningen är en del i en landsomfattande studie av levande njurdonatorers hälsa.
- Syftet är främst att bekräfta om tidigare studier, som visar att riskerna med att donera en njure är små, fortfarande stämmer. Resultaten vi fått hittills visar att det gör det. I grund och botten är njurfunktionen fullgod hos donatorerna, säger Bengt von Zur-Mülen.

Studien visar att över 70 procent är helt besvärsfria. Mindre än en procent av givarna får njurproblem senare i livet, oftast växer den kvarvarande njuren till så att donatorn får tillbaka 75 procent av den ursprungliga njurfunktionen. Studien visar också att mindre än fem procent ångrar donationen och att åtta av tio säger också att de - och det vore möjligt - skulle donera igen.
Den största långsiktiga risken är, enligt Bengt von Zur-Mülen, högt blodtryck.
- Några donatorer har fått högre blodtryck. Annars har vi inte upptäckt något som tyder på någon ökad hälsorisk.
Sedan titthålsteknik började användas på 1990-talet har även de riskerna vid det kirurgiska ingreppet minskat.
- Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risk för blödningar, blodproppar och infektioner. Men allt färre levande donatorer drabbas av smärta från ärret efter ingreppet och rehabiliteringen har blivit avsevärt kortare, säger Bengt von Zur-Mülen

De senaste åren har även antalet anonyma njurdonationer ökat, men siffrorna är fortfarande blygsamma. Hittills har ett tiotal anonyma donationer gjorts i Sverige. För att säkra att donationen sker av altruistiska skäl, och inte ekonomiska, får givaren inte betalt och får inte heller veta vem mottagaren är.
- Men oftast känner donatorn någon som genomgått en njurtransplantation och vet vad en ny njure kan betyda, säger Bengt von Zur-Mülen.

Små långsiktiga hälsorisker för njurdonatorer

För 35 år sedan donerade en levande person en njure vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för första gången. Nu har givarna undersökts. Resultatet visar att få har njurproblem och att åtta av tio skulle donera igen om de kunde.