SmÄ snappare snappar sÄngen

Redan nÀr de Àr bara nio dagar gamla kÀnner halsbandsflugsnappare igen sÄng frÄn sin egen fÄgelart och kan sÀrskilja den frÄn hur andra sÄngfÄglar lÄter.

Tidig förmÄga. Efter ett par veckor kan halsbandsflugsnappare, som de hÀr 17 dagar gamla ungarna, med sitt beteende signalera hur de reagerar pÄ fÄgelsÄng. Men redan efter drygt en vecka klarar de av att skilja sin egen arts sÄng frÄn hur andra fÄgelarter lÄter.

Tidig förmÄga. Efter ett par veckor kan halsbandsflugsnappare, som de hÀr 17 dagar gamla ungarna, med sitt beteende signalera hur de reagerar pÄ fÄgelsÄng. Men redan efter drygt en vecka klarar de av att skilja sin egen arts sÄng frÄn hur andra fÄgelarter lÄter.

Foto: Murielle Ålund

Uppsala2016-07-13 01:01

Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i facktidskriften Biology Letters.

– Vi vet att sĂ„ngfĂ„glar lĂ„ngt innan de blir könsmogna börjar trĂ€na pĂ„ att lĂ€ra sig den egna artens specifika sĂ„ng, men hur tidigt de kan urskilja rĂ€tt ljud att fokusera sin inlĂ€rning pĂ„ har inte varit kĂ€nt. Med en ny teknik kan vi nu visa att halsbandsflugsnappare bara drygt en vecka efter klĂ€ckningen har förmĂ„ga att selektivt skilja ut den egna artens sĂ„ng, sĂ€ger Eryn McFarlane, doktorand vid Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet.

NÀr fÄgelungar Àr sÄ smÄ kan man Ànnu inte utifrÄn deras beteende avgöra om de reagerar pÄ yttre signaler som till exempel fÄgelsÄng. DÀremot gÄr det att undersöka om sÄdana signaler pÄverkar fÄgelungarnas ÀmnesomsÀttning genom att mÀta hur mycket syre de tar upp frÄn omgivningen.

I studien har forskarna undersökt om och hur syreförbrukningen förĂ€ndrades hos halsbandsflugsnapparembryon – ja, embryon i Ă€gg tar upp syre genom Ă€ggskalen! – och pĂ„ fĂ„gelungar nĂ€r de efter nĂ„gra minuters tystnad fĂ„tt lyssna pĂ„ sĂ„ng frĂ„n halsbandsflugsnappare, frĂ„n den mycket nĂ€rbeslĂ€ktade arten svartvit flugsnappare eller frĂ„n taloxar.

Varken hos embryona ett par dagar före klÀckningen eller hos fyra dagar gamla halsbandsflugsnappare pÄverkades ÀmnesomsÀttningen nÀr fÄgelsÄngen spelades upp för dem.

– NĂ€r fĂ„gelungarna var en vecka gamla dĂ€remot visade de en respons pĂ„ sĂ„ng och nĂ€r de var nio dagar gamla fann vi att de selektivt svarade just pĂ„ den egna artens sĂ„ng med högre syreförbrukning Ă€n nĂ€r de fick höra sĂ„ng frĂ„n talgoxar eller svartvita flugsnappare. En sĂ„ tidig förmĂ„ga att urskilja den egna artens sĂ„ng borgar för en korrekt sĂ„nginlĂ€rning under senare faser av livet, sĂ€ger Eryn McFarlane.

Könsmogna sÄngfÄgelhanar anvÀnder sÄngen för att locka till sig honor att para sig med. Om de inte korrekt har lÀrt sig den egna artens sÄngsÀtt kan följderna bli katastrofala, som nÀr svartvita flugsnapparhanar i omrÄden dÀr de bÄda flugsnappararterna lever tillsammans ibland lÀr sig halsbandsflugsnappares sÄngsÀtt och lockar till sig halsbandsflugsnapparhonor som de fÄr hybridungar med. Sedan tar det stopp eftersom alla hybridhonor blir sterila och hybridhanarna saknar spermier eller har spermier av dÄlig kvalitet.

– Det skulle vara intressant att i fortsatta studier undersöka om svartvita flugsnapparungar inte har samma förmĂ„ga som halsbandsflugsnapparungar att tidigt i livet sĂ€rskilja den egna artens sĂ„ng, sĂ€ger Eryn McFarlane.

Hela den vetenskapliga artikeln kan lÀsas hÀr.

Fakta TvÄ flugsnappararter studeras

Svartvita flugsnappare och halsbandsflugsnappare utvecklades gradvis till separata arter efter att deras gemensamma förfÀder splittrades upp i grupper som under upprepade istider levde isolerade frÄn varandra.

I Sverige förekommer de i dag tillsammans bara pĂ„ Öland och Gotland, dĂ€r de ibland fĂ„r ungar tillsammans. Alla hybridhonor Ă€r sterila och hybridhanarna saknar spermier eller har spermier av dĂ„lig kvalitet.

Vid Uppsala universitet har de bÄda flugsnappararterna lÀnge anvÀnts som modell för ekologiska och evolutionÀra frÄgestÀllningar. Eftersom de ibland fortfarande korsar sig med varandra har de ocksÄ blivit en modell för forskning kring artbildning.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om