SMHI utreder översvämningsrisker vid Fyrisån
När snön smälter, det har regnat kraftigt i två veckor och marken är mättad på vatten - då lär Fyrisån svämma över alla bräddar. Men vilka områden drabbas? Svaret på den frågan tas nu fram av SMHI.
När vårfloden kommer blir vattenståndet högt vid Ulva kvarn.
Foto: Hans E Ericson
— Det är teoretiskt sett värsta tänkbara flöde, säger Gustav Karlsson på SMHI som arbetar med karteringen av Fyrisån. 500 kubikmeter vatten skulle i så fall forsa ut i Mälaren varje sekund.
Hundraårsflöde
Skulle situationen ändå inträffa avslöjar de översvämmningskartor han tar fram var och i vilken omfattning ån kommer att svämma över. På kartorna visas också effekterna av så kallade hundraårsflöden, flöden som med 63 procents sannolikhet inträffar en gång per hundra år. Ett hundraårsflöde i Fyrisån innebär att hundra kubikmeter vatten varje sekund strömmar utför Islandsfallet i centrala Uppsala. Medelvattenföringen förbi fallet ligger i normala fall på drygt åtta kubikmeter per sekund, under en vårflod på runt trettio.
— I början av 1900-talet drabbades Uppsala faktiskt av flera stora översvämningar där flödena låg väldigt nära ett sådant hundraårsflöde, säger Gustav Karlsson.
Roddturer längs Götgatan
Det var under sådana översvämningar i seklets början som Uppsalaborna till exempel kunde ta roddturer längs Götgatan.
Första steget i karteringen är att skapa en modell av ån som baseras på bland annat broritningar, vattendragets egenskaper och landskapets topografi.
— Men de indata vi har tillgång till är sparsamma. För att få en detaljerad bild borde man bland annat gå ut i naturen och mäta i djupfåran, säger Gustav Karlsson som betonar att det man därför utför är en översiktlig översvämningskartering, med betoning på översiktlig.
I Fyrisåns fall blir dock karteringen säkrare tack vare att det sedan hundra år tillbaka finns mätningar av vattenflöden i ån. Med hjälp av de siffrorna kan Gustav Karlsson kalibrera modellen och översvämmningskartorna blir mer tillförlitliga.
Underlag för prognoser
Sedan 1998 har SMHI på uppdrag av Räddningsverket utfört översvämningskarteringar längs flera svenska vattendrag. Karteringen av Fyrisån har just påbörjats och det lär ta ett par månader innan rapporten är helt klar. Kartorna som blir resultatet kan inte bara användas för att planera räddningstjänstens arbete. De kan också fungera som underlag för kommunens översiktsplanering och som hjälp vid tolkningar av SMHIs prognoser.
Så jobbar vi med nyheter