Snacka om språk
Man byter förstås språk beroende på vem man pratar med, menar Nils Landegren, Wera von Essen och Cherin Alharbiti, från Uppsala. Fett och soft är inga slangord som passar in i mormors vokabulär. - Språket kan användas både för att utmärka sig, men också ibland för att omgivningen inte ska förstå, säger Cherin Alharbiti.
När man inte känner någon försöker man formulera sig väl för att ge ett gott intryck, menar Wera von Essen som går i ettan på Katedralskolan.
- Jag pratar inte på samma sätt med mina nära kompisar som jag gör med äldre släktingar. Och det finns ju vissa som bryter ena stunden när de är med kompisar och pratar perfekt svenska med vuxna, förklarar Nils Landegren som är 16 år och går på Katedralskolan.
Hemligt språk
Cherin Alharbiti tror att man pratar på ett visst sätt för att utmärka sig, exempelvis har hon och en kompis ett hemligt språk som de hittade på för snart två år sedan. Folk brukar alltid reagera när de börjar på prata på det hemliga språket.
- Det är delvis för att vi vill vara hemliga och speciella, men även för att inte omgivningen ska förstå, berättar hon. Men vissa har börjat ana hur vi gör, så nu måste vi prata fort.
Varken Nils Landegren, Vera Von Essen eller Cherin Alharbiti anser att det inte är särskilt stora skillnader i hur ungdomar i olika delar av Uppsala pratar i jämförelse med till exempel Stockholm. Men det beror på vilka man umgås med, tror de. En person som är bosatt i en stadsdel med enbart svenskar skulle till exempel kunna börja bryta om den umgås mycket med människor som bryter.
- Det är klart att språket speglar en som person. Mitt språk har ändrats väldigt mycket ända sedan jag flyttade till Uppsala från Trollhättan. Nu har jag börjat prata lite invandrarsvenska när jag är med mina vänner, säger Cherin Alharbiti som går i ettan på GUC.
- Jag försöker snappa upp ord av min omgivning, speciellt av mina föräldrar, säger Wera von Essen.
Enligt alla tre är det vanligt bland ungdomar att använda slangord. ²Fett² och "soft" är nog de vanligaste slangorden, säger de. Men många slangord kommer från även från andra språk, berättar Nils Landegren.
Invandrarsvenska
De pratar om invandrarsvenska, alltså svenska som är uppblandad med ord från andra språk. Invandrarsvenska är också rätt vanligt bland ungdomar i Uppsala, tycker de.
- Invandrare försöker att rätta sig efter svenskar för att passa in och när de blandar in sitt språk med svenskan blir det här resultatet, säger Cherin Alharbiti och de två övriga instämmer.
Varför tror ni att många ungdomar använder sig av invandrarsvenskan?
- Svenskan ett litet språk om man jämför med engelska och franska, säger Wera von Essen. Därför utvidgar vi svenskan genom att ta in nya ord.
- Det är lockande att ta del av olika kulturer, menar Nils Landegren och tror att man dessutom gärna vill ta avstånd från den äldre generationen.
Alla tre är helt överens om att ungdomar pratar olikt vuxna just för att de tillhör en annan generation.
- Det kan skilja lite från person till person, men vanligtvis pratar vuxna mer moget, säger Wera von Essen.
Vissa vuxna använder sig av våra slangord för att känna sig inne, tror Cherin Alharbiti.
Så jobbar vi med nyheter