Det framgår av en unik studie, ledd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som med hjälp av gps-sändare kartlagt snöleopardernas jakt- och matvanor i ett bergområde i Gobiöknen i södra Mongoliet. Studien publiceras i facktidskriften Biological Conservation.
– Det är ytterst viktigt att vi känner till snöleopardernas jaktbetende, både för att utforma effektiva sätt att skydda tamboskap och för att få acceptans hos lokalbefolkningen för att skydda denna hotade djurart. En viktig orsak till att snöleoparden är hotad är att herdar sätter ut fällor och dödar snöleoparder som tagit tamboskap, säger Örjan Johansson, forskare och doktorand vid Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksunivsrsitet.
Inom ramen för ett projekt som drivs av organisationen Snow leopard trust, som verkar för att snöleoparden ska kunna leva vidare som vild art, har han i omgångar sedan 2008 under mer än 1 000 dagar studerat detta skygga kattdjur i fält i Trostbergen i södra Mongoliet. I arbetet ingår att fånga snöleoparder, söva dem och förse dem med gps-halsband innan de kvicknar till och kan återgå till livet i det fria.
– På detta sätt har vi med hjälp av gps-data under lång tid i detalj kunnat följa 19 snöleoparders rörelser, vilket är rekord i forskningssammanhang. Tack vare dessa data har vi också kunnat hitta de platser där var och en av dessa snöleoparder befunnit sig när det dödat något djur, säger Örjan Johansson.
Nära tre fjärdededelar av sammanlagt 249 dödliga snöleopardangrepp gjordes på vilda stenbockar och argalifår – världens största vilda fårras! – och ”bara” drygt en fjärdedel på tamboskap, oftast får och getter.
– Eftersom det finns mångdubbelt fler tamdjur än vilda bytesdjur i landskapet visar detta väldigt tydligt att snöleoparderna föredrar vilda byten, säger Örjan Johansson.
När snöleoparder dödar tamboskap sker attackerna vanligtvis på betesmarkerna och oftast är det djur som kommit litet på efterkälken i oländig terräng som faller offer för dem. Bara i undantagsfall angriper snöleoparder boskap nattetid vid herdarnas läger, men när det händer kan många djur bli dödade.
– Det är framför allt efter sådana attacker som herdarna sätter ut fällor för att fånga in och döda snöleoparderna om de skulle komma tillbaka. Eftersom vuxna hannar svarar för de flesta angreppen på tamboskap innebär det troligtvis att betydligt fler hannar än honor och ungar dödas av människor, säger Örjan Johansson.
Det är dock honorna, ensamma eller tillsammans med en unge, som oftast ger sig ut på jakt för att döda. I genomsnitt var sjunde dag eller drygt fyra gånger per månad dödar en snöleopardhona något bytesdjur. Hannar dödar ”bara” var nionde dag.
Forskarna noterar att inte bara snöleoparderna själva utan också andra djur drar nytta av deras jakt. På de flesta platser där snöleoparder dödat berggetter och argalifår fanns också spår efter fåglar och rävar, och i några fall även vargar, som kalasat på bytet.
– Omfattningen av detta och vilken betydelse snöleoparden har för andra vilda djurarter är dock till största delen okänt och något som behöver studeras närmare, säger Örjan Johansson.
Den nya studien visar att snöleoparder dödar betydligt fler djur och gör det oftare än vad man tidigare trott. Ändå tror forskarna att de nya rönen kan bidra till ökade möjligheter både att skydda tamboskapen och att vinna acceptans för arbetet med att bevara bevara snöleoparden.
– Ett sätt att undvika att tamdjur blir tagna är att inte låta dem beta i oländiga områden där de lättare kan komma på efterkälken och där herdarna har sämre möjligheter att ha koll på dem. Vi ser också ett stort intresse bland herdarna för en ny typ av solcellsdrivna nattfållor, som ger snöleoparderna en kraftig stöt om de skulle försöka ta sig in i dem, säger Örjan Johansson.