För Nils Hagenvall, spannmålsbonde i Börje utanför Uppsala, fylls vintertiden av påhugg för bland annat SLU. När UNT träffar honom kommer han körande i stor traktor med långt släp fyllt med 29 ensilagebalar. Balarna är säkert förankrade med band och rejäla spännen under färden från Ultuna till biogasanläggningen i Lövsta Funbo.
– Det är bra när vi är två som hjälps åt, en i Ultuna som samlar ihop balarna, och jag åker hit med dem och lastar av. Då blir det mest effektivt, berättar Nils Hagenvall medan han går runt släpet, drar av spännbanden och ordentligt rullar ihop och lägger undan dem tillsammans med spännena.
Nils rör sig raskt i kylan, och är snabb upp i lastmaskinen vars balklämma sedan lyfter av balarna från släpet och staplar dem på uppläggsplatsen invid biogasanläggningen. Nils arbetar ofta tillsammans med Thomas Jöngren, även han lantbrukare, men till skillnad från Nils som helt koncentrerar sitt lantbruk på spannmål och ärter, har Thomas också köttdjur hemma på gården i Alunda. Thomas och Nils känner varandra sedan lantmästarutbildningen på Alnarp.
– Ultunajobbet sköter jag genom mitt företag, men tillsynen av biogasanläggningen var tredje helg delar jag med Thomas och en vän till oss, säger Nils Hagenvall.
Tillsyn av biogasanläggningen innebär att han har jour var tredje helg. Då sköter han tillsynen och ser till att fylla på containern med biomaterial som vartefter matas in i anläggningen. Gödsel, ensilage och kasserat mjöl är huvudingredienserna i containern.
Innan Thomas Jöngren och hans sambo Emma Eriksson tillsammans köpte gården i Alunda drev han entreprenadföretag, med avtal bland annat om snöröjning i Strängnäs där han då bodde. Avtalet löper vidare, och i Strängnäs har han kvar en traktor för snöröjning och hyr in en man för att sköta den. Handskottningen sköter han själv, ofta tillsammans med Nils, som då hyrs in av Thomas företag.
När UNT träffar Nils har en knapp vecka gått efter snöstormen i början av december, och det är dagen efter vinterns andra stora snöfall.
– Vi skottade i tio timmar i går, säger han och lägger till:
– Det är klart att folk klagar, men det finns en prioriteringsordning som vi ska följa.
Skottandet efter snöstormen blev extra dramatisk. Inte nog med att det fortfarande blåste hårt och det var massor av snö. Innan de hunnit klart ringde Thomas Jöngrens telefon. Det var Emma som meddelade att vattnet hade gått:
– Vi skottade väldigt fort på de sista ställena, säger Nils och skrattar.
Skrattar gör också Thomas när UNT får tag på honom på telefon. Att stämma träff i juletid med en vinterarbetande djurbonde med två barn varav ett nyfött låter sig inte göras:
– Jodå, jag hann hem och var med när Alfred kom till världen, berättar Thomas.
Med nyköpt gård måste familjen Jöngren-Eriksson ha in pengar till räntor och amorteringar. Thomas har snöröjningen i Strängnäs, helgtillsyn vid biogasanläggningen, och jobb som inhyrd till läggning av fiberkabel i Sundbyberg och andra påhugg om de dyker upp.
– Man får tips om jobb via vänner och bekanta, men när kalvnings- och lamningsperioderna börjar blir jag tvungen att hyra in avbytare antingen till djuren eller till snöröjningen. Emma har fullt upp med Alfred och storasyster Alva.
Snöröjning drygar ut böndernas kassa
Snön täcker fält och ängar men det innebär inte att lantbrukarna går lediga. De arbetar med annat. Antingen på den egna gården eller på uppdrag av andra. Snöröjning är inte en ovanlig vintersyssla för bönder.
Foto: Lotta Lille
Var fjärde lantbrukare har bisyssla
Entreprenadverksamhet är en allt viktigare inkomstkälla för svenska lantbrukare. Drygt 25 procent av Upplands omkring 3 000 lantbruksföretagare har inkomster också från olika sidoverksamheter som entreprenader. Snöröjning är en vanlig bisyssla, men skötsel av gräsmattor, grävjobb och dikesrensning är också viktiga komplement.
Sedan 2007 har antalet entreprenadverksamheter bland LRF:s medlemmar totalt i landet ökat från 13 501 till 17 767. Många entreprenadföretag säljer tjänster till den offentliga sektorn, och Svenska kyrkan förutspås kunna bli en allt större uppdragsgivare.
Källa: LRF
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!