Snusning dubblar cancerrisk

Fuktigt svenskt snus är inte riskfritt. Jämfört med män som aldrig använt tobak löper svenska snusare fördubblad risk att insjukna i cancer i bukspottkörteln.

Uppsala2007-05-10 01:00
Det framgår av en studie, som i dag publiceras i nätupplagan av den välrenommerade medicintidskriften The Lancet.
- Även om snus ur cancersynpunkt är betydligt mindre farligt än tobaksrökning, ser vi ett tydligt samband mellan snusning och denna ovanligt elakartade cancerform, säger professor Olof Nyrén vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet i Stockholm.

Han är huvudansvarig för studien, som bygger på uppgifter om nära 280 000 manliga byggnadsarbetare från hela landet. I samband med att de besökte Bygghälsans hälsokontroller besvarade de frågor om bland annat sina rök- och snusvanor.
Under de i medeltal 20 år som männen följts upp insjuknade 468 av dem i cancer i bukspottkörteln. Som väntat, vilket också en rad andra studier tidigare visat, var denna cancerform flera gånger vanligare bland rökare än bland män som aldrig nyttjat tobak.
- Men även bland de snusare som aldrig nyttat röktobak var förekomsten av bukspottkörtelcancer fördubblad jämfört med hos männen som aldrig överhuvudtaget använt tobak, säger Olof Nyrén.

Flera studier från andra länder har också påvisat ett samband mellan snusning och ökad risk för bukspottkörtelcancer. Eftersom en del av snusarna i dessa studier också rökt har de mötts av kritik för att inte säkert kunna avgöra om just snusningen och inte bara rökningen haft betydelse för uppkomsten av cancersjukdomen. De har också fått kritik för att ha gällt snus som innehåller betydligt mer av vissa cancerframkallande ämnen än skandinaviskt fuktigt snus.
- Den stora styrkan i vår studie är att vi i en tillräckligt stor grupp män som överhuvudtaget aldrig rökt kunnat påvisa att snusning ökar cancerrisken och att detta gäller även för konsumtion av skandinaviskt snus, säger Olof Nyrén.
Risken för bukspottkörtelcancer var något högre för dem som konsumerade mer än 10 gram snus per dag än för dem som konsumerade mindre mängder snus.
Samtidigt betonar Olof Nyrén att bara en liten andel av alla snusare, trots den ökade risken, kommer att insjukna i bukspottkörtelcancer.
- Av 10 000 renodlade snusare kommer enligt våra beräkningar åtta eller nio att insjukna i bukspottkörtelcancer under en tioårsperiod, jämfört med fyra bland dem som varken röker eller snusar, säger han.
En annan cancerform som ibland satts i samband med snusning är munhålecancer.
- I vår studie såg vi dock ingen förhöjd risk för vare sig munhålecancer eller lungcancer bland snusarna. Däremot var risken för dem flerfaldigad bland rökarna, säger Olof Nyrén.

Under senare år har snusning allt oftare i debatten förts fram som ett hjälpmedel att sluta röka och även internationellt har röster höjts för att dra bort de restriktioner för att sälja snus som finns i många länder.
Forskarna bakom den nya studien tycker dock att det behövs mer exakt kunskap om riskerna med såväl rökning som snusning och effekterna av andra metoder för rökavvänjning innan man ger rådet att använda snus som rökavvänjning.
- Dessutom måste vi vara säkra på att ökad marknadsföring av snus inte leder till ett tobaksberoende hos ungdomar som annars inte hade börjat röka, säger Olof Nyrén.




FAKTA om cancer i bukspottscancer

Årligen insjuknar nära 900 svenskar i cancer i bukspottkörteln, pankreascancer. Sjukdomen är därmed den 13:e vanligaste cancerformen i Sverige.
Pankreascancer har för det mesta mycket dålig prognos. En orsak till detta är att den oftast upptäcks i ett långt framskridet skede när den är svår att bota.
Under de senaste årtiondena har antalet fall av cancer i bukspottkörteln sjunkit. Minskad rökning i samhället tros vara en orsak till detta. Tobaksrökning är en av de viktigaste kända riskfaktorerna för pankreascancer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om