"Det är tyvärr rätt vanligt förekommande att medarbetare blir hotade inom vår verksamheter", säger Ann-Christine Dahlén, chef inom socialförvaltningen med ansvar för avdelning vuxna
– Det är tyvärr rätt vanligt att medarbetare blir hotade inom vår verksamheter. Vi jobbar ju med utsatta människor som är under stark press; barn, familjer, vuxna. Men vi jobbar också hårt för att motverka och minimera risken för hot och våld.
Det säger Ann-Christine Dahlén, chef inom socialförvaltningen i Uppsala kommun med ansvar för avdelning vuxna. Det har gått några månader sedan en rapport om tystnadskultur i Göteborgs stad väckte stor uppmärksamhet i medier. I rapporten vittnar medarbetare om att de tystas av kriminella i staden, och att man exempelvis inte alltid vågar ingripa vid misstanke om att barn far illa.
Riktigt så ser inte situationen i Uppsala ut, menar de chefer och fackligt aktiva i kommunen som UNT pratat med. Men riskbedömningar och avvägningar är i dag en självklar del av vardagen på socialförvaltningen.
– Vi har satsat de senaste åren, haft utbildningar, reviderat vår rutin och jobbar med checklistor. Ska man exempelvis lämna ett negativt besked görs en riskbedömning där man lyfter frågor som "om det här händer – vad gör jag då?". Hot sker ju ganska ofta, men det är väldigt sällan som det går till handling, säger Katja Friberg, avdelningschef med ansvar för barn och unga.
Sedan något år tillbaka syns ett trendbrott vad gäller antalet incidenter av hot, våld eller hot om våld som rapporteras in av medarbetare inom Uppsala kommun. 2018 anmäldes 725 händelser, året därpå 1 240 och i fjol gjordes totalt 1 312 anmälningar av händelser som spänner över nio förvaltningar. Flest anmälningar gjordes av personal inom skolan, omsorgen och socialförvaltningen.
Till och med 5 oktober i år hade 718 händelser rapporterats in, varav 38 från personal inom socialförvaltningen.
Anders Fridborg, säkerhetschef i Uppsala kommun, menar att det faktum att antalet anmälningar om hot och våld ökat de senaste åren antyder att det inte finns en tystnadskultur i Uppsala. "Jag tänker att det är lite av ett kvitto på att våra medarbetare inte försöker mörka något", säger han.
Anders Fridborg, säkerhetschef i Uppsala kommun, tror att det både hänger ihop med en ökad anmälningsbenägenhet, och att det följer samhällsutvecklingen i stort med ett hårdnat klimat på sociala medier.
– Sociala medier är långt ifrån ett nytt fenomen men det avspeglar sig i det som våra medarbetare är med om. Som vi sett från Göteborg kan hot och trakasserier få stora konsekvenser. Vi jobbar med att komma bort från ett synsätt om att "lite får man tåla". Du ska inte behöva tåla ens litegrann och därför är det bra att det anmäls och kommer upp till ytan, säger han.
Frågan om en tystnadskultur är knepig i sig. Hur talar man om något som det inte talas om? Anders Fridborg menar att det vore naivt att slå fast att det inte alls existerar i Uppsala, men poängterar samtidigt att han inte fått några sådana signaler.
– Men jag tror att alla Sveriges kommuner fick sig en tankeställare efter rapporten i Göteborg. Jag upplever att vi jobbar aktivt för att inte få en tystnadskultur här. Just den här förändringen i anmälningsbenägenheten i Uppsala tänker jag är lite av ett kvitto på att våra medarbetare inte försöker mörka något, säger Anders Fridborg.
I en ny rapport från Akademikerförbundet SSR framkommer att socialsekreterare i flera delar av landet, bland annat i Uppsala län, vid något tillfälle undvikit att ingripa enligt LVU, det vill säga att man tvångsomhändertar ett barn eller en ungdom. Något svar på varför framgår inte från enkäten, men Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, säger till TT att det är rimligt att tro att det hänger ihop med att den grova våldsbrottsligheten ökar.
Maria Persson är huvudskyddsombud och lokal ordförande för SSR i Uppsala kommun. Hon ser inte att påtryckningar eller hot påverkar de beslut som hon och kollegorna fattar.
– När det gäller exempelvis omhändertagande av barn och unga så kan vi inte avvakta att fatta beslut om vi är så pass oroliga för barnet. Och ekonomiskt bistånd är så pass lagstyrt – om du inte tycker att vi har fattat rätt beslut har du rätt att överklaga, säger Maria Persson.
Hennes bild är att många som hotar vet hur långt de kan gå utan att händelsen blir föremål för polisutredning.
– Vi kan ha föräldrar som säger "jag känner Hells Angels, ni kommer att möta det här och det här". Det är ett hot, men längre än så går de oftast inte. Ingen vill ju hamna hos polisen för att man hotat en socialsekreterare.
Det händer att vakter bokas in för att vara på plats när beslut ges.
– Ibland bokar vi in en vakt som sitter i samma rum, ibland bokar vi två besöksrum så att vakten sitter i rummet bredvid och hör om ljudnivån stiger. Det finns olika läror kring det där, om det är provocerande eller lugnande, så vi gör en bedömning från ärende till ärende, säger Maria Persson.
Gränsen för vad som är ett hot, eller bara något man "får tåla", kan uppfattas olika ut från person till person, och inte minst skilja sig åt mellan personer som är nya eller har lång erfarenhet i yrket. Det i sig kan vara ett problem, eftersom det innebär att kommunen inte har koll på hur många hotfulla situationer som faktiskt förekommer.
Katja Friberg jobbar som avdelningschef inom socialtjänsten. Hon berättar att man satsat extra på utbildning och checklistor de senaste åren för att förebygga att hotfulla situationer uppkommer.
Inom Uppsala kommun jobbar man nu med att ta fram en strategi mot det som kallas för "otillbörlig påverkan", som kan innefatta trakasserier – exempelvis 300 mejl från samma person – eller sådant som kan uppfattas som helt oskyldigt, som att tacka för ett visst beslut med en blombukett.
– Vi vill fånga upp om och hur det här påverkar våra anställa. Skapar det här en rädsla, blir folk otrygga i sitt yrkesutövande? Är det beslut som ändras? Skulle det vara så blir det rättsosäkert, säger Katja Friberg.
Har ni fått såna indikationer?
– Vad jag vet finns det inga konkreta fall, men det kan finnas ett mörkertal.
Märker ni att det även är personer med våldskapital som utövar påtryckningar?
– Vi hanterar alla typer av personer, även exempelvis unga som är i kriminella kretsar. Så ser myndighetsutövningen ut. Ibland vidtar vi säkerhetsåtgärder för att skydda vår personal, som att beställa in vakter, säger Katja Friberg.