Solceller testas i Ultuna

De första solcellsskivorna som utvecklats av Solibro i Uppsala testas nu i Ultuna. Den kommersiella produktionen är i gång i Tyskland och forskarna i Uppsala har närmast uppgiften att göra tekniken mer effektiv.

- Vår stora utmaning nu är att sträva mot en högre verkningsgrad, säger Mats Ljunggren, vd för Solibro Research.

- Vår stora utmaning nu är att sträva mot en högre verkningsgrad, säger Mats Ljunggren, vd för Solibro Research.

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2008-10-22 17:02
Solibro grundades 2001 av professor Lars Stolt som forskat om solceller sedan 1980-talet vid bland annat Ångströmlab. Men någon fabrik i Uppsala blev det aldrig, i stället inleddes för två år sedan samarbetet med den tyska solcellstillverkaren Q-cells som blev majoritetsägare i Solibro. Forskning och utveckling stannade i Sverige där man byggde nytt i Ultuna.
I somras öppnade den första fabriken i Thalheim i östra Tyskland, men redan finns beslut om att fyrdubbla produktionen, genom att öppna en till fabrik och att höja kapaciteten i den befintliga. Q-cells lutar sig mot Solibros högpresterande Cigs-teknik, en tunn film av metaller (koppar, indium, gallium och selen).
- Fördelen med tekniken är framför allt att den är billigare att tillverka. Den skiljer sig för närvarande inte mycket i verkningsgrad från andra på marknaden, säger Mats Ljunggren, vd för Solibro Research i Uppsala.

I verkningsgraden, hur mycket av solstrålningen som tas till vara och omvandlas till energi, ligger också framtiden för Uppsala.
- Vi ligger nu på elva procents verkningsgrad och världsrekordet är 20 procent. Det är vår stora utmaning, att sträva mot rekordnivån, säger Mats Ljunggren.
För att åstadkomma detta kommer personalen på Solibro Research att fördubblas på mindre än ett år, från 16 till 32 anställda efter årsskiftet.
- Det är en uppgift som kommer att ta tid. Forskningen inriktas också på att optimera cellerna så att de kan ha maximal verkningsgrad under dygnets alla ljusa timmar, säger Mats Ljunggren.

Han säger att den framtida marknaden för solenergi, som i dag bara står för någon procent av energianvändningen är gigantisk. Trasslet med att ta sig dit består bland annat av en snårig beskattnings- och stödpolitik som skiljer sig mycket länderna emellan.
Solenergin attraherar många för att den är ren, men också för att den inte stör omgivningarna lika mycket som exempelvis vindkraften. Och mer estetisk kan den bli, inte minst genom tunnfilmstekniken.
- Man kan förstås tänka sig att tekniken fanns i material som är mer flexibelt och som smälter in bättre i byggnader. Ett problem som måste lösas då är att produktionen kan ske i lägre temperatur, som det är nu är vi hänvisade till glas i cellerna, säger Mats Ljunggren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om