Solljus kan sänka cancerrisk
Misstankar om att för mycket av solens ultravioletta strålning bidrar till uppkomsten av lymfkörtelcancer håller inte. I själva verket kan flitigt solande skydda mot denna cancerform.
- Tvärtemot vad vi förväntat oss när studien startade är lymfkörtelcancer vanligare bland personer som solat litet än bland personer som solat mycket, säger professor Bengt Glimelius vid Akademiska sjukhusets cancerklinik i Uppsala.
Han är en av de ansvariga för studien i vilken 3 740 patienter med lymfkörtelcancer och nästan lika många kontrollpersoner utan denna cancerform intervjuats om bland annat deras solvanor.
Antagandet var att det skulle visa sig att patienterna med lymfkörtelcancer, lymfom, solat mer än kontrollpersonerna. Det skulle kunnat förklara både varför patienter som tidigare haft hudcancer betydligt oftare än andra insjuknar i lymkörtelcancer och varför förekomsten av såväl hudcancer som lymfkörtelcancer ökat i samhället.
Fler soldyrkare
Att flitigt solande kraftigt ökar risken för alla former av hudcancer är känt sedan länge och ligger bakom Cancerfondens årligen återkommande semesterråd att "sola sakta".
Vad forskarna tvärtemot sitt antagande såg när alla intervjuuppgifter bearbetats var att det fanns betydligt fler soldyrkare bland kontrollpersonerna än bland patienterna med lymfkörtelcancer.
- Uttryckt i siffror innebär det att mycket solande och många solsemestrar utomlands under såväl uppväxten som under de senaste tio åren var förknippat med en sänkt risk på mellan 30 och 40 procent för den vanligaste formen av lymfkörtelcancer, non Hodgkin lymfom, säger Bengt Glimelius.
Ju högre "soldos" under livet, till och med när den givit upphov till regelrätta solbrännskador, desto starkare tenderade skyddet mot lymfkörtelcancer att bli.
Samtidigt bekräftar den nya studien än en gång att det finns ett nära samband mellan hudcancer och ökad risk att insjukna i lymfkörtelcancer. Fyra procent av lymfompatienterna men bara två procent av kontrollpersonerna hade tidigare i livet haft hudcancer.
- Men det är alltså uppenbart att för mycket av solens ultravioletta ljus inte är den gemensamma nämnare som kan förklara detta nära samband mellan de båda cancerformerna, säger Bengt Glimelius.
Någon förklaring till varför ultraviolett ljus skulle skydda mot lymfkörtelcancer har forskarna ännu inte.
- Det är dock känt att solljus påverkar biologiska processer som kan ha betydelse för uppkomsten av cancer, till exempel produktionen av vitamin D och hur vissa celler i immunförsvaret känner igen främmande ämnen som vi utsätts för. Det är sådana frågor vi nu måste undersöka närmare, säger Bengt Glimelius.
Innebär de nya rönen om solens skyddande effekt mot lymfkörtelcancer att det är dags att ompröva råden om försiktigt solande?
- Nej, inte alls. Den negativa effekten av mycket UV-ljus i form av flerdubblad risk för hudcancer måste vägas som betydligt starkare än den skyddseffekt vi sett mot lymfom, säger Bengt Glimelius.
Studien kring lymfom och UV-ljus har skett i samarbete mellan forskare vid bland annat Akademiska sjukhusets cancerklinik och patologavdelning, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet i Stockholm och Instititionen för epidemiologisk forskning vid Statens seruminstitut i Köpenhamn.
Så jobbar vi med nyheter