Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften PLoS One.
– Vi analyserar nu även andra prover från patienterna för att få en helhetsbild över biologiska faktorer. Förhoppningen är att kunna identifiera biologiska mönster, vilka kan ge stöd för prognos och för att välja vilken behandling som för den enskilde patienten har bäst förutsättningar att lyckas, säger universitetslektor Janet Cunningham, forskare vid Institutionen för psykiatri, Uppsala universitet.
Studien omfattar 119 unga vuxna patienter, de flesta kvinnor, inom den psykiatriska öppenvården vid Akademiska sjukhuset. Patienterna hade flera olika psykiatriska diagnoser, men gemensamt för alla var att depressiva symtom var en del av sjukdomsbilden.
När studien började fyllde patienterna i ett frågeformulär som används för att mäta graden av depressiva symtom. Vid sex tillfällen under en dag tog de också prover på sig själva, som användes för att mäta halten av sömnhormonet melatonin i saliven.
– Tidigare studier har påvisat låga halter av melatonin hos inneliggande patienter med svår depression. Däremot har ingen före oss undersökt om melatoninhalten har samband med symtomens svårighetsgrad hos en så stor grupp av patienter med en så stor bredd på allvarlig sjukdomsbild, säger Janet Cunningham.
Svaret blev ja. Hos patienter med lägre melatoninhalter i saliven vid sänggåendet var höga depressionspoäng betydligt vanligare än hos patienter med högre halter av melatonin i saliven på kvällen. Ju lägre mängd melatonin, desto högre var risken för mer uttalade symtom på depression.
Låga halter melatonin hade också samband med mer handikappande besvär, i form av till exempel nedsatt initiativ- och koncentrationsförmåga och nedsatt känslomässigt engagemang, i synnerhet på jobbet och i skolan.
– Omvänt var högre halter av melatonin i saliven vid sänggåendet kopplade till betydligt bättre chanser att svara så bra på behandlingen att ens depressionspoäng hade mer än halverats vid uppföljningen efter några månader, säger Janet Cunningham.
Studien ger inte svar på frågan om vad som ligger bakom det uppmätta sambandet mellan melatoninhalten i blodet och patienternas prognos.
– Melatonin har flera effekter som kan vara av intresse. Utöver att fungera som sömnhormon har melatonin till exempel flera effekter på blodsockerreglering och immunsystemet, och det fungerar som antioxidant i hjärnan och ute i kroppen. En intressant fråga är om patienter med depressiva symtom som har låga melatoninhalter kan ha särskild nytta av en nyare typ av antidepressiv medicin, som stimulerar så kallade receptorer för melatonin i hjärnan, säger Janet Cunningham.