Späda liv räddas med närkontakt

Kängurumetoden förbättrar livsvillkoren radikalt för tidigt födda barn.Akademiska sjukhuset tillämpar den fullt ut och intresset från övriga världen är stort.

Nära, nära. En specialgjord tättsittande tröja håller tvillingarna Alfred och Albin tryggt på Erika Elfvings bröst.

Nära, nära. En specialgjord tättsittande tröja håller tvillingarna Alfred och Albin tryggt på Erika Elfvings bröst.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2008-10-06 18:38
Veckans internationella kon­ferens om metoden ska utmynna i riktlinjer för hela västvärlden, på WHO:s uppdrag.
Drygt 300 deltagare från hela världen har kommit till Uppsala för att ta del av de senaste rönen kring kängurumetoden. Den är enkel, naturlig och har funnits i tusentals år men försvunnit i den högteknologiska sjukvården. Forskningen har dock visat att för tidigt födda barn som ligger hud mot hud med sina föräldrar känner större trygghet och ökar sina chanser att överleva. Vårdtiderna förkortas samtidigt som kontakten mellan barn och föräldrar blir bättre. Även vårdkostnaderna blir lägre.

- Man kan minska vårdtiderna med upp till en vecka. Det behövs inte lika mycket personal när föräldrarna själva kan ta hand om barnen en stor tid av dygnet. Vårdpersonalen får i stället rollen av coacher åt föräldrarna, säger professor Uwe Ewald, som leder konferensen.
Ett av målen är att ta fram rikt­linjer för världshälsoorganisationen WHO för hur metoden bäst ska användas inom västerländsk högteknologisk sjukvård.
Många sjukhus använder den bara som ett komplement till den moderna kuvösvården i dag. Det innebär att föräldrarna har hand om sitt barn någon timme per dygn. Akademiska sjukhuset tillämpar dock metoden fullt ut.
På avdelningen för neonatalvård ligger Erika Elfving med tvillingarna Alfred och Albin tryggt på magen. De är födda nio veckor för tidigt och fick föras direkt till intensivvård efter födseln.
- De fick en infektion och hade svårt att andas. Men efter en vecka kunde de komma ut och ligga hud mot hud med mig. De är mycket tryggare så. De har legat tätt ihop och får nu fortsätta med det på min mage, säger Erika Elfving.

Hon och maken Rickard turas om att ta hand om Alfred och Albin. På så sätt kan de också sköta livet utanför sjukhuset. Två tredjedelar av dygnet tillbringar de med barnen på magen. Resten av tiden har personalen hand om dem eller så sover de i en gemensam barnsäng intill.
- Helst vill de vara hos oss. Vi var väldigt förberedda på det här. Att åka hem i två dagar när de låg i ­kuvösen kändes oerhört fel, säger Erika Elfving.
Flera svenska sjukhus är på gång att införa kängurumetoden fullt ut och Uwe Ewald tror att många kommer efter.
- Allt tyder på att de för tidigt födda barn mår bättre, utvecklas bättre intellektuellt, socialt och emotionellt med metoden. Så vins­terna är stora även på sikt, ­säger han.
Bär barnet nära kroppenl Kängurumetoden introducerades i Colombia i slutet av 1970-talet.
l Den går ut på att låta föräldrarna bära barnet nära sin egen kropp i stället för att enbart vårda det i en kuvös.
Idén hämtades från kängurun, som bär sina ungar under uppväxten.
Vinster: Högre överlevnad, lägre vårdkostnader, lugnare och mindre stressade barn, bättre amning, mer delaktiga föräldrar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om