Spara på pajaskonsterna
Både i den rapport jag fick i händerna och under seminariet betonas gång på gång att det främsta skälet för att införa euron är politiskt: Det är en fråga om inflytande. Enligt EP-kandidaten Olle Schmidt blir euroländernas ambitioner allt tydligare.
- De länder som har euron, de avgör frågor i förväg som ligger utanför deras roll, konstaterar Schmidt. Om vi vill tillhöra Europas kärna kan vi därför inte stå utanför.
Han får stöd i sin uppfattning av Finlands Europaminister Astrid Thors som menar att "En gång den finska marken och nu euron infördes av samma skäl. Det handlade om att säkra inflytande och ekonomisk stabilitet". Thors passar även på att ge delar av den folkpartistiska argumentationen underkänt. Med rätta.
Rapporten gör ett stort nummer av den finska ekonomiska utvecklingen sedan euron infördes. Det är en minst sagt svag argumentationslinje. Om nu svensk ekonomi har presterat bättre än snittet bland euroländerna, vad är det då som säger att det finska budgetöverskottet, tillväxten och sysselsättningsutveckling skulle bero på euron. Varför skulle det inte lika gärna kunna hänföras till inrikespolitiska reformer?
Om Folkpartiet vill bli taget på allvar hade det räckt med det som går att bevisa, att Sverige går miste om 100 miljarder i exportintäkter varje år för att vi har behållit kronan. Men nu har man brakat på rejält och då blir det lite hejsan hoppsan av allting.. Argumentens saklighet verkar mindre viktigt eftersom partiet BRINNER för Europa.
Men även den ekonomiska effekt som går att belägga är ett sidoargument. Det huvudsakliga argumentet för att införa euron i Sverige är och förblir politiskt. Precis som i Finlands fall handlar det om att kunna påverka och att tillhöra den europeiska gemenskapen.
Det är också Folkpartiets huvudargument, men än så länge verkar inte självförtroendet räcka till för att slopa de ekonomiska skälen. Så tyvärr lär väl även framtida rapporter fortsätta att kryddas med ekonomiska pajaskonster.
Så jobbar vi med nyheter