Spårbilar lönsamma och miljövänliga
Ett framtida system med spårbilar är bra för samhällsekonomin, miljön och trafiksäkerheten. Det är resultatet av en rapport från Statens institut för kommunikationsanalys (Sika). I Uppsala pågår ett av Europas största spårbilstest.
En provbana för spårfordon har testats i Uppsala.
Foto: Rolf Hamilton
Runt år 2030-2040 bedöms ett spårtrafiknät runt Mälardalen kunna vara i drift. Det kan avlasta väg- och järnvägsnäten och öka kapaciteten för godstrafiken, enligt utredningen. Men smakar det så kostar det och utredarna bedömer priset för en utbyggd Mälardalsbana till runt 35 miljarder kronor. Ändå anses den bli samhällsekonomiskt lönsam, genom kortare restider. Bakgrunden är att Sikas analyser visar att de transportpolitiska målen inte nås, inte ens med dramatiskt ökade trafikinvesteringar.
Uppsala kommun har de senaste åren visat ökat intresse för spårbilar. Systemet finns med i planerna när kommunen nu utreder hur Boländerna ska utvecklas i framtiden. Kommunalrådet Leif Sanner (fp) vill att idéerna går vidare:
- Vi bör lägga fast några tänkbara huvudstråk för att skapa länkar mellan respunkter, så att marken inte blir bebyggd. Spårbilar kräver sannolikt kontinuerliga flöden av resenärer, men har svårare att klara respendling med stora anhopningar av resenärer, säger han.
Trafikkonsulten Kjell Säfvestad, som tidigare utrett Uppsalas trafiksituation, anser att spårbilarnas potential finns i tätbebyggda områden:
- I Boländerna är det helt rätt, men knappast på mer glesbefolkade platser. De idéerna liknar mer av teknikernas lekstuga.
I Uppsala pågår försök med spårbilar på en testbana vid Dag Hammarskjölds väg. Försöket beräknas avslutas 2010 och är ett av de största i sitt slag. Bakom testerna står den sydkoreanska ståljätten Posco.
Så jobbar vi med nyheter