För gymnasieskolan innebär det 90–100 tjänster, för grundskolan motsvarar det ett 50-tal tjänster. Just nu pekar prognoserna mot ett underskott på 28 miljoner kronor, trots att åtgärder redan vidtagits.
Enligt grundskolechef Lars Romanus beror underskotten dels på att elevunderlaget minskar och på att kostnaderna ökar mer än de intäkter skolorna får i elevpeng.
– Vi har fått en uppräkning på 1,5 procent. Lärarlönerna har ökat betydligt mer än så. Antalet elever minskar på högstadiet till hösten men vi har fasta kostnader för våra lokaler som måste betalas ändå. Det handlar om städning, el och annat. Vi arbeta febrilt med att hitta lösningar, säger han.
Hela grundskolan dras dock inte med samma problem. I de lägre stadierna ökar årskullarna så de skolorna får fler elever och därmed mer pengar. Det är främst större högstadiekolor som går back. Lars Romanus ger några exempel från olika delar av kommunen:
– Sävjaskolan, Eriksbergsskolan, Gåvsta skola och Tunabergsskolan. De har stora ekonomiska bekymmer. Vissa har förlorat flera hundra elever och det tar tid för dem att anpassa sina organisationer för det, säger han.
Skolorna får själva ta kostnaderna, men de kan komma att tillåtas gå med underskott under en begränsad tid för att kunna ställa om. Det förutsätter dock att andra skolor går med överskott under tiden.
Situationen ser likartad ut inom gymnasieskolan. Enligt gymnasiechef Kajsa Wejryd ser skolorna över ”allt som går att se över”, från personal till lokaler.
– Vi jobbar med det för fullt så jag kan inte säga hur det kommer att blir i dagsläget.
Klart är att personalen måste minska. Lars Romanus tror dock inte att det ska behöva bli några uppsägningar. Det mesta räknar han med att kunna lösa genom pensionsavgångar och omplaceringar.
Det måste ändå innebära färre tjänster inom grundskolan?
– Ja, men vi har 60 grundskolor i kommunen så det blir inte mycket utslaget per enhet. Men vissa skolor kommer att tvingas dra ner mer än andra, säger han.
Enligt kommunalrådet Cecilia Hamenius (FP) som är ordförande i styrelsen för vård och bildning är ambitionen att neddragningarna inte ska gå ut över lärarna.
– Det här är en koncernfråga och vård och bildning har 9 000 anställda. Vi kan lösa en del av problem inom koncernen.
– Men varje verksamhet måste anpassa sig till upp och nedgångar i elevkullarna. Det är också ett sätt att vässa oss ytterligare i konkurrensen med friskolorna. Där står vi oss bra i dag, säger hon.
På torsdag har styrelsen för vård och bildning möte. Då ska en mer precis analys av läget och vilka åtgärder som krävs kunna presenteras, lovar Cecilia Hamenius.