Kartan visar den tÀnkta dragningen för spÄrvÀgen i Uppsala.
Totalt har Uppsala sökt 2 067 miljoner i statsstöd för den del av spÄrvÀgen som kallas KunskapsspÄret och som gÄr frÄn resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna.
Beskedet om huruvida Uppsala fÄr bidrag till spÄrvÀg vÀntas i början av juni, och dÄ kan projektet gÄ vidare i skarpt lÀge. FÄr Uppsala pengarna kommer det att vara det i sÀrklass största stadsmiljöstödet som betalats ut. Det projekt som hittills toppar listan Àr utbyggnaden av tvÀrbanan i Stockholm frÄn Bromma till Kista som beviljats knappt 600 miljoner fördelat pÄ tvÄ ansökningsomgÄngar.
Sedan tidigare Àr det klart att Uppsala fÄr ytterligare 900 miljoner frÄn staten om man bygger spÄrvÀg pÄ den del av strÀckan som kallas UltunalÀnken, som gÄr mellan Gottsunda och den blivande stationen i Bergsbrunna. Denna strÀcka Àr en del av fyrspÄrsavtalet och har tillkommit för att Uppsala ska kunna rÀkna in bostadsbyggandet Àven pÄ den vÀstra sidan av FyrisÄn i det Ätagande som finns i utbyte mot en tidigarelÀggning av fyrspÄret mot Stockholm.
Tillsammans innebÀr det att Uppsala kan fÄ över tre miljarder i statsbidrag för att bygga spÄrvÀg om man rÀknar in en kompletterande ansökan om stöd för anslutningen till Uppsala centralstation.
SkÀlet till att spÄrvÀg har blivit huvudalternativet Àr en utredning som gjordes 2020 dÀr man konstaterade att bussar inte ger tillrÀcklig kapacitet. Redan i dag Àr det trÄngt i Uppsalatrafiken. Slutsatsen enligt utredningen Àr att Uppsala behöver ett alternativ som klarar att transportera fler mÀnniskor.
Erfarenhet frÄn tidigare projekt har visat att spÄrvÀg ofta lockar fler resenÀrer Àn motsvarande busslinjer. Exakt hur stor denna sÄ kallade spÄrfaktor Àr finns det delade meningar om. Den forskning som finns pekar pÄ att investeringar runt spÄrvÀgen, som att den fÄr större eget utrymme i gatan och stationsliknande hÄllplatser har större betydelse Àn sjÀlva spÄren för att locka fler resenÀrer. Det innebÀr att Àven en BRT-lösning förmodligen ger ett uppsving i resandet jÀmfört med mer traditionella busslinjer.
Anders Bondemark, forskare pÄ Statens vÀg- och transportinstitut, konstaterar att forskningen visar att det finns en spÄrfaktor som gör att spÄrvagn lockar fler invanda bilresenÀrer Àn vad bussar gör.
â Men slutsatsen Ă€r att den spĂ„rfaktorn förmodligen Ă€r mindre Ă€n vad som ofta lyfts fram i debatten, sĂ€ger han.
Under det första Äret med spÄrvagnen i Lund ökade antalet resenÀrer till det dubbla jÀmfört med bussen pÄ strÀckan.
Ett fĂ€rskt exempel Ă€r spĂ„rvĂ€gen i Lund som stod klar vid Ă„rsskiftet 2020/21. En jĂ€mförelse av antalet som Ă„kte med bussen 2020, med antalet som Ă„kte spĂ„rvagnen som trafikerade samma strĂ€cka under 2021, visar pĂ„ en fördubbling av antalet resenĂ€rer. BĂ„de 2020 och 2021 var dock pĂ„verkade av pandemin, vilket gör jĂ€mförelser knepiga. JĂ€mför man perioden juniâdecember 2019 med samma mĂ„nader 2021 visar det en ökning av antalet resenĂ€rer med ungefĂ€r 40 procent.
I jÀmförelsen som gjordes mellan BRT och spÄrvÀg i Uppsala har man dock inte rÀknat in nÄgon sÄdan spÄrfaktor i prognosmodellerna. Det innebÀr förmodligen att antalet resande blir betydligt högre Àn berÀknat i bÄde BRT- och spÄrvÀgsalternativet.
TrafikmÀtningar görs i Uppsala varje höst, vilket innebÀr att det Ànnu inte finns nÄgon statistik över trafikvolymerna efter att pandemirestriktionerna hÀvdes. Resandet med bussarna ligger nu pÄ 83 procent av nivÄn före pandemin. Region Uppsala rÀknar med att den siffran kommer att öka till följd av högre bensin- och dieselpriser.