Spionaget mot forskningen ökar
Spionaget mot svensk forskning ökar. Det uppger Säkerhetspolisen, Säpo, som nu vill vaccinera forskarna mot underrättelseangrepp. Syftet med spionaget är oftast ekonomiskt. Ett annat motiv är utveckling av massförstörelsevapen.
- Det behövs insatser. Sverige har spetskunskaper inom många forskningsområden som vi vet är intressanta, det gör Sverige mer attraktivt än exempelvis våra grannländer, säger Olle Jarstad på Säpo i Uppsala.
Där arbetar han med kontaktverksamheten, en utåtriktad Säpoverksamhet med bara tre år på nacken. Målet är att höja säkerhetsnivån i samhället.
- Det behövs verkligen. Generellt sett har vi en låg grad av säkerhetstänkande här, även vid universitet och högskolor som kan ha skyddsvärd information, säger Olle Jarstad.
För att vaccinera högskolor och universitet mot spionage genomför Säpo platsbesök. Där informerar man om underrättelsetjänst i Sverige, vilka varningsklockor som finns, vilket typ av beteende man ska reagera på, och vad forskaren ska göra när misstanke fattats.
- Då ska man ta kontakt med oss. Poängen med vår kontaktverksamhet är att få information. Vi vill därför komma ut mer på institutioner och informera, säger Olle Jarstad.
I höst har han träffat forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, och före det universitetsledningen och nyckelpersoner som näringslivschef och säkerhetschef. Både vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, finns forskning inom områden som är högintressanta för främmande makt.
- Nanoteknik, bioteknik, rymdforskning, miljöteknik, elektronik är exempel på sådana områden, säger Olle Jarstad.
Hur vet de det? Jo, Säpo följer, som han säger, "på detaljerad nivå" de underrättelseaktörer man vet rör sig i Sverige. Ett antal underrättelseofficerare och deras potentiella agenter identifieras i Sverige varje år.
Det är inte alltid själva forskningen som är det intressanta för agenten. Närvaron vid en institution kan också handla om att värva nya agenter som i sin tur kan få fram information. Det var det som sannolikt skedde vid det uppmärksammade spionfallet på SLU år 2006 (se sidoartikel). Totalt i Sverige förhindrades enligt Säpos hemsida under 2008 ett antal försök av främmande makt att värva svenskar som spioner, "ett antal som räknas i tiotal".
Motivet med spionaget är ofta ekonomiskt, men militära ambitioner finns.
- Forskning är dyrt, att stjäla den leder till ekonomisk vinning för landet. Men det kan också handla om att utveckla massförstörelsevapen. Syftena är många säger Olle Jarstad.
Lars Jonsson är näringslivschef vid Uppsala universitet och har träffat Säpo.
- Riskerna har ökat påtagligt. Det är viktigt att vi inte är blåögda och underlättar spionverksamhet. I stället ska vi vara observanta, och också tänka igenom hur vi delger varandra viktig information, att man kanske inte skickar allt över e-post eller liknande, säger han.
Han har erfarenheter av misstänkta spionkontakter.
- Jag har blivit kontaktad av en utländsk besittning som genom mig ville komma i kontakt med forskare. Personen var trevlig och familjär i så pass hög grad att jag blev på min vakt. Det går inte att utesluta att någon försökte utnyttja mig i underrättelsesyften, säger Lars Jonsson.
Andra tillfällen där han av Säpo lärt sig att vara uppmärksam är när utländska delegationer är på besök.
- Sådana har vi rätt ofta i Uppsala. De är förstås oförargliga för det mesta, men det gäller att vara observant på beteendemönstret, säger Lars Jonsson.
Så jobbar vi med nyheter