Ann-Marie Hedin skulle ner i källaren och hämta ett varmare täcke i förrådet i hyreshuset på Vaksalagatan. När hon lyfte på en madrass fick hon se något som sprang. Det liknade en katt, men det var en jättestor råtta. Flera fanns bland hennes täcken som var helt söndergnagda. Råttorna sprang mot ett par avsågade rör i källaren och försvann.
– Jag ringde till Anticimex men de hade inte tid förrän om några dagar. Vaktmästaren gjorde inte något så jag försökte själv proppa igen rören med svarta plastpåsar. När jag kom ner i gen hörde jag hur råttorna tuggare på påsarna i röret. Det är inga småmöss – det är monster, säger hon.
Enligt Anticimex så ökar råttproblemen i Uppsala. Joakim Olsson som är platschef berättar att bolaget hade 369 saneringar av råttor under 2009. I år räknar han med över 700 – en fördubbling på tre år.
– De finns över hela stan, säger han.
Det kommunägda företaget Uppsala vatten AB tycker inte problemet är så stort. Men bolaget har köpt in en ny sorts spjutfälla som testats under året. Med den kan varje fångad råtta räknas. Det ska ligga till grund för en uppskattning av hur många som finns.
Dessutom slipper Uppsala vatten använda råttgift som både är dåligt för miljön och plågsamt för råttan.
– Under de första sex månaderna fastnade 111 råttor. Vi trodde vi skulle fånga fler, säger Andreas Jansson vid Uppsala vatten som sköter fällorna.
Att fastna i en spjutfälla innebär en säker död för en råtta. Som framgår av namnet så dödas råttan av ett antal spjut. Men de är inte vassa utan trubbiga. När de träffar råttans kropp krossas skelettet. Döden är omedelbar. Fällan har detektorer som reagerar på kroppsvärme mellan 35 och 42 grader. När råttan kommer tassande känner detektorerna av temperaturen och fällan slår till. Spjuten hålls nere i 40 sekunder innan de dras upp automatisk igen. Sedan sänder anläggningen ett sms om att den aktiverats.
– Då vet vi att vi fångat en råtta, säger Andreas Jansson.
Den döda råttkroppen spolas sedan med avloppsvattnet och fällan kan användas igen.
Trots att råttor bor nära oss människor är det inte ofta de syns till. De trivs i alla miljöer och är väldigt intelligenta och anpassningsbara. Dom äter allt och förflyttar sig under jorden genom avloppsledningsnätet.
– Vi har 120 mil avlopp och dagvattenledningar och det är deras motorvägar. De kan snabbt förflytta sig mellan olika delar av stan och letar mat och bra boställen, säger Kenneth Lindberg som är arbetschef för va-underhåll.
De är också nyfikna. Ibland förirrar de sig upp i husen och kan till och med komma in i lägenheterna.
– Vi har haft några larm om att råttor tagit sig in i badrummet via toaletten eller gnagt sig in genom golvbrunnen. Vissa tycker råttor är gulliga djur. Men man ska inte förväxla tamråttor med den bruna vildråttan. De kan sprida många olika sjukdomar, säger Andreas Jansson.
Var Uppsala vatten har sina fällor vill han inte uppge. Inte heller var råttproblematiken är störst. Det skulle peka ut vissa bostadsområden, och det är onödigt för dem som bor där.