Städning försämrar kvinnors lungfunktion

Den slutsatsen drar en internationell forskargrupp i en studie, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine.

– Varför vi ser en negativ effekt av städarbete på lungfunktionen bara hos kvinnor är oklart. Det ligger dock i linje med resultaten från en tidigare studie i vilken bara kvinnorna hade en tydlig försämring av lungfunktionen när det fanns fukt och mögel i bostaden, säger professor Dan Norbäck vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjuklhuset och Uppsala universitet..

Den nya studien omfattar 6 230 kvinnor och män från 22 städer i tio europeiska länder, däribland Göteborg, Umeå och Uppsala i Sverige.

Vid tre tillfällen med tio års mellanrum undersöktes deltagarnas lungfunktion med så kallad spirometri. Vid en sådan undersökning mäts både hur mycket luft en person klarar av att blåsa ut under en sekund och totalt sett efter att ha tagit ett djupt andetag.

Deltagarna intervjuades också om en rad hälso-, arbets- och livsstilsfaktorer, bland annat om de yrkesmässigt arbetade med städning, hade ansvar för städningen i hemmet och om hur ofta de använde rengöringssprejer och andra rengöringsprodukter.

Det är helt normalt att lungfunktionen, efter att ha nått en toppnivå i 20-årsåldern, gradvis avtar med stigande ålder. Så var det också under de 20 år som forskarna med hjälp av resultaten från de tre spirometriundersökningarna följde förändringarna i lungfunktionen hos deltagarna.

Som väntat var den långsiktiga försämringen av lungfunktionen, oberoende av kön, betydligt större hos rökarna än hos deltagarna som aldrig hade rökt. Men, mer överraskande, visade det sig att lungfunktionen försämrades nästan lika mycket hos kvinnorna som jobbade som städare eller skötte städningen hemma, även om de inte rökte.

Både användning av rengöringssprejer och andra rengöringsmedel minst en gång i veckan var för kvinnor kopplade till en snabbare försämring av lungfunktionen. Enligt forskarna är en trolig förklaring till detta att kemikalier i rengöringsmedlen orsakar en långvarig låggradig irritation som till sist ger upphov till bestående förändringar i luftrören och lungorna.

För män som yrkesmässigt städade eller skötte städningen hemma försämrades däremot inte lungfunktionen snabbare än för majoriteten av män som inte brukade städa.

– Man kan bara spekulera om att dessa könsskillnader beror på att kvinnor är fysiologiskt sett känsligare än män eller är mer exponerade för negativa faktorer i hemmiljön, speciellt i länder i Europa där andelen yrkesarbetande kvinnor är låg. Sannolikt finns förklaringen i en kombination av flera faktorer, säger Dan Norbäck.

Forskarna understryker vikten av att använda och ytterligare utveckla mer "lungsäkra" städmetoder, oavsett vem som har ansvaret för städningen. Även om det finns många goda skäl att dela på hemarbetet tykcer Dan Norbäck inte att resultaten av studien är ett särskilt bra argument för att männen ska ta ansvaret för städningen.

– På en arbetsplats skulle det anses oetiskt att tåligare individer skulle göra de smutsigaste jobben. Man bör i stället sträva efter att ha arbetsmiljöer och hemmiljöer som även känsliga personer tål att vistas, säger han.