Stärkt stöd till bidragstagare som vill arbeta
Uppsala kommun planerar att stärka stödet för bidragsberoende som vill ut på arbetsmarknaden. Samtidigt ska de som inte antar jobberbjudanden löpa större risk att bli av med bidragen.- Det nuvarande systemet fungerar inte tillräckligt bra, anser kommunalrådet Gustaf von Essen (kd).
- Det är oacceptabelt att en del grupper står utanför arbetsmarknaden, i synnerhet med tanke på konjunkturläget, framhåller Gustaf von Essen, ordförande i kommunens utanförskapsberedning.
Beredningen har identifierat tre grupper av bidragsberoende som man vill ge insatser så att de kommer i arbete.
1/ Ungdomar upp till 24 år som haft socialbidrag mer än sex månader.
- I vissa fall handlar det om barn till invandrare som kommit in i ett systemtänkande där socialbidragsberoendet tagit över, det kan man inte sticka under stol med, säger Gustaf von Essen.
2/ Personer med funktionshindrade.
3/ Arbetslösa över 25 år som fått socialbidrag mer än tio månader.
Kommunen beräknar att det sammantaget i Uppsala finns 1 200 - 1 500 personer i de här tre grupperna.
- Alla människor har en inneboende förmåga, den vill jag ta fram. Det handlar om bättre coachning och bättre uppföljning av de insatser som ges, uppger Gustaf von Essen.
Han kan tänka sig att det i vissa fall blir frågan om att individer med bidrag får ta enklare arbeten som i dag inte alltid blir utförda, exempelvis att ta ut äldre människor på promenad, städning på stan eller ledsagarservice för funktionshindrade.
- Kommunen ska både stimulera och trycka på. Den enskilde förutsätts medverka och gör man inte det ska bidraget kunna dras in.
Redan i nuläget är systemet tänkt att fungera just på så vis. Exempelvis finns en bestämmelse om att personer med socialbidrag måste vara aktivt arbetssökande.
- Men som det är i dag kan man fortsätta gå på bidrag år efter år. Vi har inte markerat tillräckligt tydligt att vi inte accepterar det, anser Gustaf von Essen.
Kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (v) som sitter med i utanförskapsberedningen tycker inte att de förslag von Essen står bakom tillför något.
- Kommunen jobbar sedan länge med att coacha arbetslösa till nya jobb och de som inte ställer upp på det riskerar redan i dag att bli av med bidraget.
Ilona Szatmari Waldaus förklaring till att antalet hushåll med socialbidrag i Uppsala ökat är att den borgerliga alliansen dragit in en rad arbetsmarknadspolitiska insatser för bland annat ungdomar, funktionshindrade och långtidsarbetslösa.
Utanförskapsberedningen består av representanter för båda politiska bocken, bland annat ingår kommunstyrelsens arbetsutskott.
Beredningen ska ta fram förslag för att motverka utanförskap.
Bland förslagen finns förändrad stadsplanering i utsatta bostadsområden, satsningar i skolorna samt familjecentrerat arbete för att spåra upp barn i behov av stöd.
Tanken är att förslagen ska arbetas in i nämndernas uppdragsplaner och gälla från 2009.
Jobblinjen en framgång
Rent ekonomiskt lönar det sig för samhället att sätta in kostsamma stödinsatser för att bryta socialbidragsberoende. Det visar en utvärdering av Uppsala kommuns projekt Jobblinjen.
Jobblinjens syfte har varit att slussa bidragsberoende långtidsarbetslösa ungdomar till studier eller ut på arbetsmarknaden. I en del fall har deltagarna avbrutna studier bakom sig, i andra fall har det rört sig om ungdomar med svåra förutsättningar, exempelvis psykiska problem eller ett obefintligt socialt nätverk.
Jobblinjens deltagare har fått rejäl uppbackning. De har bland annat haft mentorer som peppat och ett viktigt inslag har varit praktik på arbetsplatser.
Arbetslivsresurs AR AB har gjort en samhällsekonomisk utvärdering som omfattar 40 av Jobblinjens deltagare. Slutsatsen är att projektet är en ren vinst för samhället efter 1,2 år.
Insatserna har kostat 4,2 miljoner kronor men det har samhället fått igen i form av bland annat ökade skatteintäkter när deltagarna kommit i arbete.
För individerna förbättrades privatekonomin med i snitt 36 000 kronor om året.
Jobblinjen som delvis finansierats med EU-pengar har drivits av Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen.
Rent ekonomiskt lönar det sig för samhället att sätta in kostsamma stödinsatser för att bryta socialbidragsberoende. Det visar en utvärdering av Uppsala kommuns projekt Jobblinjen.
Jobblinjens syfte har varit att slussa bidragsberoende långtidsarbetslösa ungdomar till studier eller ut på arbetsmarknaden. I en del fall har deltagarna avbrutna studier bakom sig, i andra fall har det rört sig om ungdomar med svåra förutsättningar, exempelvis psykiska problem eller ett obefintligt socialt nätverk.
Jobblinjens deltagare har fått rejäl uppbackning. De har bland annat haft mentorer som peppat och ett viktigt inslag har varit praktik på arbetsplatser.
Arbetslivsresurs AR AB har gjort en samhällsekonomisk utvärdering som omfattar 40 av Jobblinjens deltagare. Slutsatsen är att projektet är en ren vinst för samhället efter 1,2 år.
Insatserna har kostat 4,2 miljoner kronor men det har samhället fått igen i form av bland annat ökade skatteintäkter när deltagarna kommit i arbete.
För individerna förbättrades privatekonomin med i snitt 36 000 kronor om året.
Jobblinjen som delvis finansierats med EU-pengar har drivits av Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen.
Så jobbar vi med nyheter