Stickskador den vanligaste arbetsskadan bland sjuksköterskor
Sjukvårdspersonal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala riskerar dagligen att smittas av virussjukdomar. Stickskador är den vanligaste arbetsskadan bland sjuksköterskor. Smittskyddsläkare Staffan Sylvan anser att antalet stickskador borde gå att minska.
Under åren 2006-2007 stickskadades sjukvårdspersonal vid Akademiska sjukhuset vid 670 tillfällen. Det framgår av statistik som sjukhusledningen presenterade vid ett seminarium nyligen, angående stickskador i vården.
Smittskyddsinstitutet skriver i en rapport att personer med sjukvårdsrelaterade yrken löper risk att utsättas för smittsamma sjukdomar. Den stora hälsorisken och rädslan har varit överföring av blodburna infektioner som hepatit B, C och Hiv. Likaså beskriver Smittskyddsinstitutet att den största risken för överföring av blodsmitta är via stickskada.
Att råka ut för en stickskada kan även orsaka psykisk ohälsa hos individen, vilket vårdpersonal kan vittna om.
- Om man har stuckit sig på en kanyl från en patient med en blodsmitta, då finns det naturligtvis en oro tills man konstaterat att det inte skett någon smittspridning, säger Staffan Sylvan.
Två vanliga orsaker är att man antingen försökt sätta tillbaka skyddshylsan på nålen efter användning, eller att man stuckit sig när man lagt sprutan i den dunk som samlar upp använda sprutor.
- Stickskadorna handlar helt och hållet om stressen i arbetet, säger Agneta Viberg, ordförande i Vårdförbundet i Uppsala län.
Under sin yrkesverksamma tid som sjuksköterska råkade hon ut för stickskador vid ett 30-tal olika tillfällen, dock utan att smittas av något virus.
Vårdförbundet som företräder sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset jobbar för att utrustningen ska bli säkrare mot stickskador.
- Men vi har inte varit så framgångsrika eftersom det här fortsätter att vara ett problem, säger Agneta Viberg.
Även fackförbundet Kommunal, som företräder undersköterskorna, uppger att stickskador är vanligt förekommande vid till exempel blodprovtagningar.
- Jag tror att mycket beror på stress. Och handskar hjälper ju inte om man sticker sig, säger Kommunals ordförande Rose-Marie Lövgren.
Socialstyrelsen riktade nyligen kritik mot Akademiska sjukhuset för att man inte gav tillräckligt psykologiskt stöd till en sjuksköterska som fick hepatit C efter en stickskada.
Torbjörn Söderström, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, har startat en utredning om hur antalet stickskador ska kunna minimeras. Han tror inte att säkrare utrustning är en tillräcklig åtgärd för att få bort stickskadorna. Drygt tio procent av de skador som registreras har till och med skett på nålar som är konstruerade för att vara extra säkra.
- Stickskyddsprodukter är ett sätt att angripa problemet, säger Torbjörn Söderström som menar att det även är viktigt att se över stressen i personalens vardag.
Det är upp till varje vårdavdelning på Akademiska sjukhuset att köpa in specialanpassad skyddsutrustning, med till exempel säkrare nålar som kan ha en skyddskapsel som fälls över nålen när man använt den på patienten. Säkrare nålar kostar ungefär det dubbla jämfört med de traditionella nålarna, så för varje vårdavdelning är det även en kostnadsfråga.
- Vi tittar på möjligheten att undvika de enstaka fallen genom att bredare införa stickskyddsprodukter, men vi måste också möta patienternas ökande vårdbehov. Det är en svår ekvation, säger Torbjörn Söderström.
FAKTA
Bland dem som skadas av en nål från patienter med hepatit B bedöms cirka tre av tio löpa risken att bli smittade, men den som snabbt söker hjälp kan få en hepatit B-vaccination mot viruset.
- Smittorisken beror på vilken mängd virus som finns i blodet, säger smittskyddsläkaren Staffan Sylvan som hänvisar till beräkningar som gjorts av riskerna för smittspridning vid stickskador i vården.
För hepatit C bedöms risken vara treprocentig. Upp till 80 procent av dem som drabbas kan botas med antivirusmediciner.
Ett blodprov från en hiv-patient bedöms ge 0,3 procents risk för smittspridning.
Bland dem som skadas av en nål från patienter med hepatit B bedöms cirka tre av tio löpa risken att bli smittade, men den som snabbt söker hjälp kan få en hepatit B-vaccination mot viruset.
- Smittorisken beror på vilken mängd virus som finns i blodet, säger smittskyddsläkaren Staffan Sylvan som hänvisar till beräkningar som gjorts av riskerna för smittspridning vid stickskador i vården.
För hepatit C bedöms risken vara treprocentig. Upp till 80 procent av dem som drabbas kan botas med antivirusmediciner.
Ett blodprov från en hiv-patient bedöms ge 0,3 procents risk för smittspridning.
Så jobbar vi med nyheter