Det framgår av en studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Nature Communications.
– Vi hoppas att upptäckten ska bana väg för utvecklingen av en ny och mer selektiv typ av läkemedel som genom påverkan på tumörers blodkärl kan förbättra behandlingen av flera cancerformer, säger Lena Claesson Welsh, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien.
Vid de allra flesta cancerformer bildas nya blodkärl i tumören, som förser cancercellerna med syre och näring. Dessa blodkärl fungerar oftast inte fullt ut som normala blodkärl, utan brukar läcka ut vätska och molekyler. Läckaget leder till att det bildas svullnader i och omkring tumören.
– Sådana ödem gör det svårare för cancermediciner att ta sig in i tumören. Samtidigt kan de läckande blodkärlen göra det lättare för cancerceller från tumören att spridas till andra delar av kroppen och bilda metastaser, förklarar Lena Claesson-Welsh.
Forskarna har studerat möss med en mutation som förändrar en del av ett slags mottagarstation, en receptor, för proteinet VEGFA, som har flera viktiga funktioner hos blodkärl. En av funktionerna är att stimulera nybildningen av blodkärl, en annan är att tillsammans med flera andra proteiner binda ihop cellerna i blodkärlsväggarna.
– Vanliga blodkärl hos de muterade mössen påverkas inte av förändringen i receptorn för VEGFA. Blodkärl i tumörer däremot läcker mindre och ger mindre ödem hos möss med mutationen än hos vanliga möss. Som en följd av detta svarar tumörer hos möss med mutationen bättre på cellgifter och har också mindre spridning av metastaser, säger Lena Claesson-Welsh.
Sedan mer än tio år finns ett par storsäljande läkemedel baserade på antikroppar som hämmar VEGFA-proteinet. De används i behandlingen av några cancerformer och för att motverka den abnorma nybildning av blodkärl som kännetecknar ett par ögonsjukdomar.
– Till skillnad från mutationen hos mössen har dessa läkemedel dock nackdelen att hämma alla funktioner hos VEGFA-proteinet, vilket på lång sikt kan ge negativa effekter även på normala blodkärl. Vi arbetar nu vidare med att testa en rad substanser för att se om de kan användas för att lika selektivt som mutationen hos mössen påverka endast en av signalvägarna för VEGFA-receptorn, säger Lena Claesson-Welsh.