Stor konsumtion av sömnmedel hos äldre
Sömnmediciner, som exempelvis Stilnoct och Imovane, är bara avsedda att användas tillfälligt och under kort tid. Ändå tar var fjärde 80-åring i Uppsala län något sömnläkemedel praktiskt taget varje dag.
Foto: Scanpix
Det framgår av en kartläggning som landstingets läkemedelsenhet i Uppsala län har gjort.
- Det är tydligt att det förekommer en stor överkonsumtion av sömnläkemedel hos äldre. Förskrivningen verkar mer bygga på traditioner och slentrian än på patienternas behov, säger allmänläkaren Åke Schwan vid läkemedelsenheten.
Enligt "Läkemedelsbibeln" FASS är sömnmediciner som Imovane och Stilnoct bara godkända att användas vid tillfälliga sömnbesvär eller under begränsad tid vid kroniska sömnbesvär. Dessutom uppmanas läkarna att vara försiktiga med att skriva ut dem eftersom det finns risk för beroende.
- Ändå är det mycket vanligt, i synnerhet i äldre åldersgrupper, att dessa läkemedel används mer eller mindre konstant under många år. Det är sällan som vi läkare ifrågasätter om sömntabletterna är nödvändiga när patienten ber om att få förnya sitt recept, säger Åke Schwan.
Apotekets statistik över försäljningen av sömnmedel pekar på att var fjärde person i åldrarna 80 år och uppåt i Uppsala län mer eller mindre dagligen använder sömnmedel.
Men det finns stora skillnader i hur ofta läkarna vid enskilda vårdcentraler skriver ut sömnmedicin till äldre.
- Vid vårdcentralerna med den högsta förskrivningen är det hela tre gånger vanligare att läkarna skriver ut sömnmedel till personer över 80 år. Det kan knappast bero på att förekomsten av sömnproblem bland äldre skiljer sig så mycket mellan patienterna vid olika vårdcentraler, säger Åke Schwan.
Oavsett om det vid en vårdcentral skrivs ut mycket eller lite sömnmedicin till äldre är det enligt husläkarna där sällan eller aldrig som de själva tar initiativ till att utfärda ett förnyat recept på någon sömnmedicin.
- Enligt husläkarna är det nästan alltid patienterna som tar initiativet. Patienterna tror att de inte kan klara sig utan sömnmedicin och tycker inte att de har några påtagliga biverkningar av tabletterna.
Även om det brukar sägas att patienten alltid har rätt ifrågasätter han båda påståendena.
- Flera forskningsrapporter har pekat på att sömnmedlen inte är särskilt effektiva och långt ifrån biverkningsfria. I jämförelse med sockerpiller ger sömnmedlen på kort sikt visserligen något längre sömntid, men ofta till priset av biverkningar som dagtrötthet, yrsel, minnessvårigheter, besvär med balansen och ökad risk för fallolyckor, säger Åke Schwan.
Han betonar att de allra flesta undersökningar där sömnmedel jämförts med "sockerpiller", placebo, bara sträcker sig över några få veckor. Det finns få kontrollerade prövningar av effekterna av sömnmediciner på några månaders eller ännu längre sikt.
- Däremot finns flera studier som pekat på att sömnmedicinerna förlorar sin verkan med tiden, samtidigt som förekomsten av biverkningar ökar. I synnerhet för äldre personer.
Bör husläkarna helt enkelt vägra att skriva ut sömnmedicin när deras patienter ber om att få sina recept förnyade?
- Försök att sätta ut medicin mot patientens vilja brukar fungera dåligt. Däremot kan det vara ett bra tillfälle att inleda en dialog med patienten om alternativa sätt att nå en god sömn än med hjälp av sömnmediciner, säger Åke Schwan.
Att information fungerar bättre än tvång är också tanken bakom den kampanj som landstinget i samarbete med Apoteket AB drivit i drygt ett år. Gratisbroschyren Sov bra utan medicin och en "sömnskola" i fem steg i samarbete med ABF och Studiefrämjandet Vuxenskolan är ett par inslagen i kampanjen. Råden i broschyren och sömnskolan bygger på en psykologisk metod som kallas kognitiv beteendeterapi.
- I kontrollerade studier har kognitiv beteendeterapi visats fungera klart bättre mot sömnbesvär än sömnmedicin, i synnerhet på litet längre sikt. Beteendeterapin har dessutom fördelen att inte ge några biverkningar, säger Åke Schwan.
En av uppgifterna för landstingets läkemedelskommitté är att undvika onödig förskrivning av läkemedel och att rekommendera de billigaste medicinerna när det finns flera i stort sett likvärdiga preparat av samma typ.
- Men det är inte för att få ner landstingets läkemedelsnota som det är viktigt att minska förbrukningen av sömnmedel. Sömnmedicinerna är inte särskilt dyra. Däremot uppvägs de marginella effekterna mer än väl av risken för biverkningar, i synnerhet risken för fallolyckor och minnesstörningar, säger Åke Schwan.
Så jobbar vi med nyheter