Stor studie kartlägger magsjuka

– Framför allt är det viktigt att förstå vilka faktorer hos bakterien och patienten själv som kan bidra och orsaka svårare infektion och kräva bättre kontroll, säger Anders Lannergård, överläkare vid infektionskliniken och en av de ansvariga för studien.
Av alla bakterier som orsakar magsjukor är ett par arter av campylobacter de vanligaste. Årligen anmäls till Smittskyddsinstitutet närmare 8 000 fall av en campylobacterinfektion, men ett stort antal lindrigare fall kommer inte till sjukvårdens kännedom.
Så här i rötmånadstider på sommaren brukar antalet fall av campylobacter vara betydligt högre än under hösten och vintern.
– Men trots att så många insjuknar och trots att infektionen ibland ger upphov till ledvärk och andra följdsjukdomar forskas det ganska litet kring den. Och läkarstudenternas lärobok innehåller faktiskt bara två sidor om campylobacter, säger Anders Lannergård.

Den nya studien genomförs i samarbete mellan infektionskliniken och mikrobiologen. Alla vuxna magsjuka patienter som kommer till infektionskliniken och visar sig ha en campylobacterinfektion erbjuds att delta i studien och de som tackar ja kallas till ett extra besök hos en forskningsläkare. Både avförings- och blod- och urinprover från dessa patienter kommer att analyseras extra noga.
Två arter av campylobacterbakterier som finns hos djur kan också orsaka infektioner hos människor. De är i sin tur uppdelade i många olika bakteriestammar.
– Vi undersöker om olika genetiska och andra egenskaper hos bakterierna har betydelse för deras sjukdomsframkallande förmåga och känslighet för olika antibiotika. Oftast behandlar vi inte campylobacter med antibiotika, men det finns svårt sjuka patienter som verkligen behöver dem. Det förekommer en ökande antibiotikaresistens. Därför är det viktigt att veta vilka antibiotika som fungerar bäst, säger Anders Lannergård.

Men inte bara egenskaper hos bakterierna avgör hur svår en campylobacterinfektion blir. Personer med sjukdomar som diabetes eller som behandlas med läkemedel som dämpar immunförsvaret kan få en svårare infektion än i övrigt friska personer. Hur patientens immunförsvar reagerar på infektionen har också stor betydelse.
– I vår studie kommer vi närmare att undersöka betydelsen av en rad olika inflammationsämnen som kan frisättas i samband med en infektion. Vi undersöker också om nivåerna av dessa ämnen skiljer sig mellan dem som har campylobacter och salmonella. Detta kan få betydelse för möjligheterna att snabbt ställa diagnos och kanske också kunna förutse ett komplicerat förlopp, säger Anders Lannergård.
För att få ihop tillräckligt många patienter beräknas studien pågå under tre till fyra år och sedan dröjer det ytterligare en tid innan alla provsvar analyserats och – kanske – leder till nya sätt att ställa diagnos och behandla campylobacter.
Men vad gör den som i dag insjuknar med symtom på campylobacter i form av feber, magsmärtor och (kanske blodiga) diarréer?
– Precis som vid andra magsjukor är det viktigaste att få i sig tillräckligt med vätska. Har man diarréer och hög feber förlorar kroppen flera liter mer vätska än normalt under ett dygn. Att få i sig så mycket extra vätska kan vara svårt om man mår illa och har ont i magen. Blod i avföringen när man har campylobacter är inte farligt, men uttorkning är det. Därför kan de som inte får i sig tillräckligt med vätska på egen hand behöva vätskedropp på sjukhuset, säger Anders Lannergård.