Totalt kan över 100 tjänster försvinna inom skola, vård och omsorg.
För en dryg vecka sedan tog politikerna i Styrelsen för vård och bildning beslut om en ny strategisk plan för de kommande tre åren.
– Det är positivt. Vi har varit i ett sorts limbo tills nu. Hittills har politikernas fokus legat på att konkurrensutsätta verksamhet och öka valfriheten i olika former. Nu vill de sätta den egna regin på kartan. Vi har fått ett eget uppdrag att konkurrera och det är viktigt att kommunen står bakom det, säger produktionsdirektör Johan Fredriksson.
Målet är att förbättra lönsamheten som gått åt fel håll sedan 2010. Förra året gjorde Vård och bildning ett negativt resultat på 56 miljoner kronor. Efter en svag inledning på det här året ser det ut att kunna bli ett litet plus.
Men det räcker inte. Det avkastningskrav som Alliansen lagt på alla verksamheter motsvarar cirka 185 miljoner kronor för vård och bildning de kommande två åren.
– Jag anser inte att det är något fel med att vi har ett avkastningskrav. Men vi måste minska personalstyrkan med drygt 100 årsarbeten för att klara det. Majoriteten, ett 70-tal, av dem arbetar på gymnasieskolan där problemen är som störst, säger Johan Fredriksson.
Kommer ni att säga upp personal?
– Det går inte att säga i dagsläget, och det är en åtgärd som vi kommer att nyttja i allra sista hand. Vi kommer i första hand att försöka lösa övertaligheten via den kollektivavtalade Omställningsfonden och andra lösningar som vi själva erbjuder. Det kan handla om förtidspension, kompetensutveckling eller coachning, säger Johan Fredriksson.
Men allt går inte göra på en gång så gymnasieskolan kommer att tillåtas blöda ytterligare ett par år.
– Vi har lagt en treårsplan för att få ekonomin i balans. Detta för att alla elever som går på gymnasiet ska kunna fullfölja sina utbildningar, säger Birgitta Pettersson utbildningsdirektör för utbildning & lärande.
Anledningen till gymnasieskolans kris är att årskullarna minskat kraftigt. Den gymnasiereform som regeringen genomfört har blivit dyrare än beräknat och lett till att yrkesprogrammen förlorat många elever.
– Dessutom har vi varit för sena att anpassa gymnasieskolan efter förändringarna. Nu ska vi ändra på det. Vi har förtätat och fyllt alla klasser i årskurs ett. Färre elever har medfört att vi minskat på personal och lokaler. Vår treårsplan ska tillsammans med en översyn av gymnasieorganisationen göra oss starka och flexibla, säger Birgitta Pettersson.
Förskola och grundskolan går bra. Grundskolan kommer att få mycket nya elever de kommande åren.
Varför har ni varit för sena att anpassa er till förändringarna?
– Det kan jag inte svara på. Det var före både min och Johan Fredrikssons tid. Även många friskolor har haft samma problem exempelvis JB - koncernen som gick i konkurs, säger Birgitta Pettersson.
Men det behövs mer för att klara krisen. Vissa verksamheter går med så stora förluster så de kan behöva läggas ned. Det gäller främst hemtjänst och daglig verksamhet för svårt funktionshindrade.
– Vi har fått signaler om att det kommer prisökningar. Blir de inte tillräckliga måste vi överväga att lägga ned verksamheterna. Men det finns i dag inga beslut om att lägga ned, säger Johan Fredriksson.
Neddragningar kommer även att ske inom andra verksamhetsområden. Men de blir små i personal räknat.
Redan nästa år ska Vård och bildning göra en vinst på 85 miljoner kronor, om planerna håller.