Stora skillnader i bidrag för elever
Det är främst socialt väletablerade elever som söker sig till Uppsalas friskolor inom grundskolan. Ett särskilt kommunalt bidrag som baseras på bland annat invandrarbakgrund och socialbidragsberoende är 41 procent högre vid kommunala än vid fristående skolor.
Strukturstödet per elev inom grundskolan är 6 391 kronor vid Uppsalas friskolor och 9 013 kronor vid de kommunala skolorna. Slutsatsen är alltså att friskolorna i hög-re utsträckning drar till sig resursstarka elever än vad kommunens skolor gör. Men bilden är inte entydig, det finns kommunala skolor med låga strukturstöd, exempelvis Balder- och Nåntunaskolan.
Jenny Kallstenius är doktorand i sociologi vid Stockholms universitet och forskar på skolor och segregation. Hon anser att det inte går att sätta likhetstecken mellan friskolor och ökad segregation.
Jenny Kallstenius menar att det fria skolvalet, att elever kan söka till vilken kommunal eller friståen-de skola de vill, bidrar i högre grad till segregation än det faktum att det finns friskolor.
- Det är främst de som har till exempel hög utbildning som aktivt väljer skola, både när det gäller att söka sig till kommunala skolor i andra stadsdelar och till friskolor.
- Men samtidigt finns väldigt många exempel på elever från hem utan vare sig studievana eller högskoleutbildade föräldrar som gjort ett aktivt skolval, bland annat till friskolor. Många friskolor har en stor blandning vad gäller nationellt ursprung och socioekonomisk bakgrund, på samma sätt som det finns kommunala skolor som är väldigt homogena.
Fram till 1991 blev elever anvisade den grundskola som låg närmast bostaden. Det medförde att till exempel villabarn bara träffade andra villabarn i skolan. När det fria skolvalet infördes 1991 var tanken att bryta segregationen men enligt vissa studier har utvecklingen varit den motsatta.
Jenny Kallstenius har studerat följderna av det fria skolvalet i Stockholm för elever i årskurs 9. I socialt utsatta områden som Rinkeby och Skärholmen var det främst socialt starka elever som utnyttjade möjligheten till ett aktivt skolval, när de valde fristående eller kommunala skolor i andra bostadsområden.
Kvar i Rinkebys och Skärholmens skolor blev därför en ökande andel elever med svaga skolresultat, invandrarbakgrund och lågutbildade föräldrar.
Anders Lindbom, docent i statskunskap vid Uppsala universitet, har genom datakörningar undersökt hur segregationen skulle se ut om det inte fanns några friskolor. Elever placerades fiktivt i de skolor som låg närmast deras bostäder, det vill säga som det fungerade innan friskolor tilläts 1992. Sedan jämfördes med vilka skolor eleverna faktiskt kom att gå i.
Slutsatsen var att den ökande segregationen i skolorna inte i förs-ta hand beror på det fria skolvalet utan på att segregationen mellan olika bostadsområden ökat.
Vissa bostadsområden hade fått större inslag av exempelvis personer med utländsk bakgrund vilket ökat andelen av dessa barn i de närbelägna skolorna.
- Skolan har alltid varit segregerad men friskolorna bidrar till ökad segregation, hävdar Bengt Sandblad (S), andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, bun.
Cecilia Forss (M), ordförande i nämnden, ger en annan bild.
- Att skolrekryteringen ser ut som den gör beror på tre saker. Dels att stora delar av den politiska oppositionen i Uppsala pratar illa om friskolorna vilket får en del elever att välja bort dem, dels att information om friskolor inte gått ut till alla, dels att de som valt friskolor fram till nyligen inte fått busskort på samma villkor som elever i kommunala skolor.
@3a Text ui:
Hur kan då segregationen minskas?
- Jag skulle vilja att alla föräldrar blev tvungna att välja skola. Man kunde tänka sig att alla som inte gjort ett skolval blev kontaktade av kommunen. Vi har diskuterat frågan i alliansen men det finns ännu inget konkret förslag, svarar Cecilia Forss.
Så jobbar vi med nyheter