I oktober 2017 fick 8 900 Uppsalabor i 62 bostadsområden en stor trygghetsundersökning hemskickad till sig från Statistiska centralbyrån på uppdrag av Uppsala kommun. Cirka 4 000 personer besvarade enkäten och nu är resultaten klara. Svaren visar att skillnaderna är stora mellan olika områden.
I de bostadsområden där människor upplever störst otrygghet svarar mer än 40 procent att de undvikit att gå ut på kvällarna. I området sydvästra Valsätra, det vill säga området kring Bandstolsvägen, är siffran 41 procent och i mellersta Stenhagen 44 procent. I sydvästra Valsätra svarar 18 procent att de även låtit bli att gå ut även dagtid. En hög andel – mellan 35-39 procent – av de boende i mellersta Stenhagen och sydvästra Valsätra uppger också att de valt andra vägar för att undvika obehagliga platser eller personer.
Sammantaget visarundersökningen att otrygghet begränsar människor i betydligt högre utsträckning i dessa områden än i Uppsala i stort.
Sett till hela Uppsala svarade totalt 17 procent att de låtit bli att gå ut på kvällar och nätter i sitt bostadsområde, 16 procent att de tagit en annan väg för att undvika obehagliga platser och 10 procent att de valt en annan väg för att undvika obehagliga personer. Totalt säger sig 3 procent ha undvikt utevistelse även dagtid.
Ekeby och Uppsävja-Bergsbrunna är två av de bostadsområden där människor i lägst grad undviker att göra saker på grund av otrygghet. Där svarar 5 respektive 9 procent att de undvikt att vara ute på kvällstid och mycket få eller ingen säger sig ha valt andra vägar för att slippa obehagliga platser/personer.
– Att Uppsala är en segregerad stad vet vi, men att skillnaderna är såhär stora är ändå lite förvånande. Nu har vi det svart på vitt och måste vidta åtgärder. Att människor begränsas i sin rörelsefrihet på grund av otrygghet är allvarligt och oacceptabelt, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande och ansvarig för trygghetsfrågor i Uppsala kommun.
Vilken typ av åtgärder?
– Vid sidan av mer långsiktiga åtgärder som involverar skola och socialtjänst kan det handla om att belysa mörka buskage, riva förfallna hus och allmänt se över den offentliga miljön. I undersökningen kan vi se vad invånarna i olika stadsdelar inte tycker är bra och vet därför bättre vilka insatser vi behöver göra.
Trygghetsundersökningen är ett led i den satsning på trygghet som kommunen inledde 2016, som bland annat lett till ordningsvakter, trygghetskameror och en utbyggd ungdomsjour. Enkätundersökningen kommer att göras var tredje år, vilket enligt Erik Pelling ger kommunen möjlighet att följa utvecklingen och se om man gör rätt insatser.
Otryggheten skiljer sig inte bara åt stort mellan bostadsområden, utan också mellan män och kvinnor. Var fjärde kvinna i undersökningen undviker ganska eller mycket ofta att vara ute i sitt bostadsområde på kvällstid. Motsvarande siffra bland män är var tionde.
Hur gammal man är spelar också in: personer i äldre åldrar tenderar att vara mindre oroliga och mindre begränsade i hur de rör sig i sitt bostadsområde än yngre personer.
Undersökningen visar att personer som bor i områden som har relativt hög arbetslöshet, låga inkomster, höga ohälsotal och hög andel invandrare från utomeuropeiska länder i högre utsträckning uppger att de känner sig otrygga. Men det stämmer långt ifrån alltid. Norra Sävja och Nyby gård är två bostadsområden där invånarna i hög grad vågar sig ut kvällstid.