Stress bakom en tredjedel av alla hjärtinfarkter
Över hela världen och i alla befolkningar finns ett nära samband mellan psykosocial stress och ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt. Nästan en tredjedel av alla akuta hjärtinfarkter har samband med stress.
— Vår studie ger ytterligare stöd för att stress bör räknas in som en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt över hela världen, säger professor Annika Rosengren vid avdelningen för preventiv kardiologi, Sahlgrenska universitetssjuhuset/Östra i Göteborg.
Hon är huvudansvarig för denna delstudie inom en världsomspännande undersökning, den så kallade Interheart-studien, kring riskfaktorer för hjärtinfarkt.
Alla sorters stress
Delstudien omfattar drygt 11 000 patienter med hjärtinfarkt och nära 14 000 infarktfria jämförelsepersoner i 52 länder, däribland Sverige. Alla har besvarat frågor kring stress och stressande livshändelser under det senaste året.
— Oavsett vilka mått på stress vi använt ser vi i samtliga fall att de hos både kvinnor och män och i alla länder förekommit i betydligt högre grad hos patienterna med hjärtinfarkt än hos jämförelsepersonerna, säger Annika Rosengren.
Infarktpatienterna uppgav till exempel betydligt oftare än kvinnorna och männen i jämförelsegruppen att de under det senaste året känt sig ekonomiskt pressade eller varit irriterade, oroliga och haft svårt att sova till följd av stress i arbetet eller i hemmet.
— Det är just själva upplevelsen av stress som verkar att ha betydelse för infarktrisken. Vi har inga hållpunkter för att det skulle vara farligt att ha mycket att göra så länge som man inte ser det som något problem, sägerAnnika Rosengren.
Stress i arbetet
Ju mer frekvent upplevelsen av stress varit, desto större var infarktrisken. I siffror innebär det till exempel att ofta förekommande stress i arbetet ökade risken för akut hjärtinfarkt med cirka 40 procent medan ständig stress mer än fördubblade risken.
Att ha varit utsatt för flera svåra och pressande livshändelser under det senaste året — som till exempel att ha blivit arbetslös, skilt sig eller att någon nära anhörig blivit svårt sjuk eller dött — var också betydligt vanligare bland infaktpatienterna än i jämförelsegruppen.
— Även flera andra psykosociala faktorer kopplade till stress, som att ha känt brist på kontroll och varit nedstämd, förekom klart oftare bland dem som insjuknade i hjärtinfarkt, säger Annika Rosengren.
Psykosocial stress i fokus
Den nya studien sätter psykosocial stress i fokus som en betydelsefull riskfaktor för hjärtinfarkt.
— Enligt våra beräkningar har någon form av psykosocial stress väsentlig betydelse för uppemot en tredjedel av alla fall av akut hjärtinfarkt, säger Annika Rosengren.
Exakta hur stress bidrar till uppkomsten av hjärtinfarkt är dock fortfarande oklart.
— Här behövs mycket mer forskning. Men vi kan redan säga att sambandet mellan stress och hjärtinfarkt inte kan förklaras enbart av att stressade personer oftare än andra röker, har högt blodtryck eller någon annan välkänd riskfaktor för hjärtinfarkt, säger Annika Rosengren.
Kan sluta röka
Rökare kan minska risken för hjärtinfarkt genom att sluta röka. Högt blodtryck och höga blodfetter kan effektivt behandlas med mediciner.
— Några motsvarande etablerade möjligheter att minska psykosocial stress finns ännu inte. Inom detta område finns ett stort behov av fortsatt forskning, sägerAnnika Rosengren.
Fotnot: Stressfrågorna i den nya studien utarbetades redan för flera decennier sedan av Uppsala universitets förre professor i allmänmedicin Gösta Tibblin, som var en pionjär när det gällde forskning king psykosociala faktorers betydelse för sjukdom och hälsa.
Så jobbar vi med nyheter