Säg att en förälder ofta hamnar i infekterade konflikter med personer i sin omgivning men tar hand om sitt barn på ett bra sätt. Finns det då risk att barnet far så illa av konflikterna att det behöver skiljas från föräldern? Den frågan har förvaltningsrätten tagit ställning till i ett aktuellt ärende.
Bakgrunden är att socialnämnden i Uppsala fått in en rad orosanmälningar mot en ensamstående mamma med ett barn i förskoleåldern. Oron gäller hur barnet påverkas av "sin mors aggressiva och hotfulla beteende" vid kontakter med till exempel sjukvård och förskola.
Enligt socialnämnden har inskolning på förskolor och stödinsatser åt mamman fått avbrytas till följd av samarbetssvårigheter. Nämnden anser att barnet därmed gått miste om ett viktigt samspel med andra och dessutom utsatts för psykisk misshandel genom att tvingats bevittna hotfulla situationer.
Socialnämnden har därför begärt ett tvångsomhändertagande av barnet.
Men bilden är kluven. I förvaltningsrätten har barnet haft ett eget juridiskt ombud, vars uppgift är att tillvarata barnets intressen. Vid ärenden med omhändertaganden går det juridiska ombudet ofta på socialnämndens linje. Om socialnämnden anser att omsorgen av barnet brister säger det juridiska ombudet ofta ja till vårdinsatser, i syfte att skydda barnet.
I det aktuella fallet är det juridiska ombudet dock emot ett omhändertagande. "Det föreligger ingen psykisk misshandel eller några brister i omsorgen", anser ombudet, som även uppger att ett utredningshem där mamman och barnet vistats inte observerat något särskilt.
En kommunal boendestödjare som arbetat hemma hos mamman tycker att hon är som vilken förälder som helst och har inte sett tecken på att barnet mått dåligt på grund av mamman. En pedagog vid Region Uppsala har liknande uppfattning.
Mamman å sin sida har förklarat sig villig att ta emot vilka vårdinsatser som helst för sin psykiska problematik, bara hon inte skiljs från sitt barn.
Förvaltningsrätten skriver att mamman har en mycket god förmåga att bemöta barnet på ett lämpligt och kärleksfullt sätt. Domstolen anser att de båda har "en fin relation" och att barnet inte har utsatts för psykisk misshandel.
Men samtidigt fastställer rätten att mamman inte inser att hon kan uppfattas som hotfull. Dessutom innebär hennes uppträdande vid konflikter i barnets närvaro att hon brister i omsorgen.
Enligt domstolen finns inget som visar att barnet hittills tagit skada av mammans beteende men det finns stor risk att barnet med stigande ålder kommer att påverkas alltmer.
Även det faktum att stödinsatser och inskolning på förskolor fått avbrytas på grund av mamman har fått till följd att hon brustit i sitt föräldraskap och att barnet lidit skada, hävdar rätten.
Förvaltningsrätten konstaterar att mamman visserligen sagt ja till vårdinsatser om hon får vistas tillsammans med sitt barn. Men enligt rätten inser mamman inte att hennes beteende påverkar barnet så mycket att det finns ett vårdbehov.
Dessutom är hennes agerade sådant att det inte går att genomföra vård med frivilliga insatser under en längre tid. Därför är ett tvångsomhändertagande oundvikligt.
Två av de fyra beslutande personerna i domstolen säger nej till ett omhändertagande. En nämndeman anser att det finns brister i omsorgen men att vården går att ge på frivillig väg.
Den andra skiljaktiga nämndemannen ser mamman som välfungerande och betecknar socialnämndens underlag som bristande.
Mamman har överklagat till kammarrätten som väntas ta upp fallet inom kort.