Striden om grönskan går vidare
Grönskans framtid i Uppsala kommun väcker starka känslor när förslaget till ny översiktsplan nu är ute på remiss. Välskötta parker och gröna stråk mellan stadsdelar är metoder som föreslås för att rädda det gröna i den snabbväxande kommunen.
Seminarieparken är ett av de områden där förtätningen har vållat debatt.
Foto: Jörgen Hagelqvist
I parken vid Seminariet i Uppsala står Madeleine Munter med ett skissblock. Här rasade förra årets hetaste byggdebatt. Markägaren vill bygga, kommunledningen har varit positiv men backat efter protesterna. Madeleine Munter studerar till landskapsarkitekt och har just påbörjat ett arbete om parkplanering. Hon har förståelse för att det behöver byggas nytt och tätt i Uppsala, men tycker att Seminariets öppna ytor bör bevaras.
- Här finns både estetiska, biologiska och kulturella värden som jag tror är svåra att ersätta. Det finns andra sätt att göra området mer tillgängligt än att bygga bostäder, säger hon.
Ett stenkast bort, tvärsöver Ringgatan, har bostadskvarteret Fyrisvallen växt upp, på mark som tidigare var kolonilotter. Drygt 300 bostäder byggs, samtidigt som åstråket rustas upp och blir öppet för allmänheten. Ulla Eriksson har flyttat hit från Eriksberg. Hon förstår att kolonifolket blev ilskna över att tvingas flytta, men ser också många fördelar med de nya husen:
- Visst var det öppet förut, men inte särskilt fint och dessutom var det ju inte för alla. Nu är vi många som får bo här och det har blivit fina gårdar, säger hon.
Förslaget till ny översiktsplan innehåller inga exakta besked om var i kommunen som någorlunda ostörd natur bevaras i framtiden. Planen drar upp principer, men pekar sällan ut enskilda parker, skogsmarker eller öppna fält. En sådan princip är att förbättra de gröna ytor som blir kvar när resten får ge plats för utbyggnad. Befintliga grönytor ska skötas noga. Kvantitet ska bytas mot kvalitet. Mycket som i dag kallas park är, enligt planförslaget, i själva verket"trivial skog" eller gräsmattor mellan hus. Mark som inte används ska kunna bebyggas, samtidigt som en ny park, lekyta eller gångstråk anläggs i området.
- Det finns platser som egentligen inte uppfattas som någon större tillgång. De skulle kunna omvandlas till gröna ytor, i synnerhet där det råder brist på grön miljö i dag, säger kommunens projektledare för översiktsplanen, Göran Carlén.
Idén kan låta enkel, men kan förstås leda till intressekonflikter när den ska förverkligas. Vem avgör vilka öppna ytor som är mindre värda? Hur kan en park i ett bostadskvarter upplevas som öppen för allmänheten, och inte bara för de boende? En sak kan planförfattarna vara säkra på - avsnitten om grönområden kommer att väcka debatt. Det är redan tydligt i de remissvar som lämnats till kommunen.
Förslaget pekar särskilt ut behovet av större grönområden öster om staden. På landsbygden ska fler tätorter erbjuda boende nära naturen med service och kommunikationer. Utbyggnad på öppen jordbruksmark ska undvikas, men samtidigt går förslaget vidare med de storskaliga planerna på fälten intill Stabby och Bergsbrunna.
I staden ska gröna länkar hållas öppna för att binda samman stadsnatur och parker med varandra men också med större grönområden utanför stadskanten. Planeringen för nya kolonilotter fortsätter (se karta) och dessutom bör odlingslotter övervägas när nya flerbostadshus byggs. Förslaget slår också fast att det råder stort behov av mark och anläggningar för idrott och motion i Uppsala tätort.
Per Hultén är vice ordförande i Naturskyddsföreningens Uppsalakrets. Han varnar för att enbart arbeta med punktvisa insatser när grönskan ska bevaras. Det räcker inte med enskilda parker:
- I stället måste landskapet sparas som stora gröna kilar, riktade ända in mot stadens mitt. Bebyggelsen ska förtätas längs samlade stråk utmed kanterna mot sådana kilar, men med vissa valda luckor eller "gröna hopp" över slätten. Det ger också rätta underlaget för ett spårvagnssystem och gör efterhand att invånare får lika god tillgänglighet till kollektivtrafik som till natur, där de bor och arbetar.
- Uppsala har blivit så stort att vi aktivt måste forma hur staden ska möta sitt omland och inte bara svälla som en enda kaka av bebyggelse, säger han.
Så jobbar vi med nyheter