Strokepatienter missar vård

Sedan början av 2000-talet har användningen av blodproppslösande behandling vid stroke flerdubblats i Sverige. Men fortfarande är det långt kvar innan alla patienter med akut hjärninfarkt som rekommenderas behandlingen verkligen får den.

Uppsala2010-05-09 08:54

Det framgår av en studie kring hur behandling med så kallad trombolys vid hjärninfarkt spridits i Sverige, som publiceras i nätupplagan av den välrenommerade facktidskriften Stroke.

- Trots att Sverige nu ligger i topp i världen när det gäller användningen av denna viktiga behandlingsform skulle betydligt fler patienter som kommer till sjukhuset med akut stroke kunna ha nytta av den, säger docent Andreas Terent, överläkare vid Akademiska sjukhusets strokeenhet.

Hjärninfarkt orsakas av att blodproppar täpper till blodförsörjningen till en del av hjärnan. Ju längre stoppet består, desto större är risken för att hjärnan ska drabbas av obotliga skador.
-  Flera stora prövningar på patienter har visat att tidigt insatt blodproppslösande behandling minskar risken för bestående hjärnskador och därmed ökar patienternas chanser att klara sig själva och inte bli beroende av andras hjälp efter slaganfallet i hjärnan, säger Andreas Terent.

I den nya studien har forskarna utifrån uppgifter i det svenska kvalitetsregistret Riks-Stroke undersökt hur trombolys vid akut hjärninfarkt spridits i Sverige sedan behandlingen godkändes för användning inom rutinsjukvården 2003.

Det året gavs trombolys till färre än en procent av patienterna med akut hjärninfarkt i landet, men sedan dess har andelen som får sådan blodpropplösande behandling stigit till närmare sju procent.

- Ökningen är glädjande, i synnerhet som den inte skett på bekostnad av patientsäkerheten. Andelen patienter som drabbas av allvarliga blödningar som en biverkan av trombolysen är inte högre i dag än när behandlingen godkändes. Det är också positivt att trombolys nu ges lika ofta på mindre sjukhus som på universitetssjukhusen, säger Andreas Terent.

Enligt rekommendationerna bör patienter i åldrarna 18 till 80 år med akut hjärninfarkt ges trombolys om de får sin diagnos, fastställd med en röntgenundersökning av hjärnan, inom 4,5 timmar efter att de fått sina första symtom ? förutsatt att de inte löper hög risk för svåra blödningar eller är så svårt sjuka att behandlingen inte har förutsättningar att lyckas.

? Andelen patienter som utifrån dessa kriterier bör ges trombolys är sannolikt mer än dubbelt så stor som de som i dag verkligen ges denna behandling, säger Andreas Terent.

Han tror att vägen till ökad användning av trombolys vid akut hjärninfarkt framför allt måste gå via utbildning.

? Redan i dag ser vi att chansen att få trombolys är flera gånger högre för patienter med akut hjärninfarkt som kommer till en särskild strokeavdelning jämfört med dem som kommer till en allmän vårdavdelning.

Hjärninfarkt vanligaste formen av stroke

Stroke är samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning. Hjärninfakt, som beror på att blodproppar täpper till blodförsörjningen till en del av hjärnan, är den i särklass vanligaste formen av stroke.

I Sverige insjuknar årligen mellan 25? 000 och 30?000 personer i stroke och mellan 8 ?000 och 9 ?000 avlider till följd av slaganfallet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om