Student anmäler kurs för billig arbetskraft

Som färdigutbildad ingenjör antogs i mars 2011 studenten till vad som i katalogen kallas ”Fördjupningskurs” i ett medicinskt ämne.
Men enligt studenten visade sig kursen vara en bluffkurs utan studiekamrater, vanlig litteraturlista, riktig examination och normal undervisning. I stället innebar den praktiskt arbete efter handledarens anvisningar, berättar hon.
– Jag jobbade heltid i laboratoriet, som extremt billig arbetskraft. Mesta tiden fick jag klara mig helt själv.

Hon fick vad institutionen kallar för stipendium på 10 500 kronor i månaden, skattefritt. Att hon fortsatte trots bristerna på kursen förklarar hon med att handledaren lovat att hon skulle registreras som doktorand på forskarutbildningen.
– Hon upprepade löftet hela tiden, men flyttade bara fram datumet för när det skulle bli av. Hon förlängde mitt stipendium tre gånger och berömde ständigt mitt arbete.
Skriftligt löfte finns inte. Däremot finns ett kontrakt där studenten skrivit under på att hon är införstådd med att det inte finns någon garanti för att hon kommer att antas som doktorand. Till dem som tvivlar på att det funnits löften har hon svar på tal.
– Ingen skulle vilja arbeta under slavliknande former i över ett år, men jag gjorde det. Varför? Jo, för jag trodde att jag skulle antas som doktorand. Kontraktet skrev jag på under förespegling att det bara var viktigt för att jag skulle få ut mitt stipendium, säger hon.

Senare fick hon kontakt med Uppsala studentkårs doktorandombudsman Per Löwdin, som ger henne fullt stöd.
– Den här kursen är bara ett sätt att maskera billigt arbete, samtidigt som institutionen slipper betala skatt och sociala avgifter.
UNT har skrivit en rad artiklar om skuggdoktorander, alltså personer som utnyttjats som arbetskraft under förespegling att de ska antas som doktorander. Uppsala universitet har efter detta infört nya regler för att eliminera risken att personer utnyttjas som arbetskraft.
– Det här är så klart ett sätt att kringgå de reglerna, säger Per Löwdin.

Historierna om vad som hänt går dock helt isär. Den forskare som antog studenten till kursen förnekar att några löften om att registreras som doktorand har utfärdats, och hävdar att kursen inte är någon bluffkurs.
– Kursen ska visa studenten den vetenskapliga miljön och ge möjlighet att träna sig i många tekniker och metoder. Jag rekommenderade seminarier och uppmuntrade henne att delta i workshops, och försåg henne med artiklar och böcker. Och jag har inte slagit fast att hon måste befinna sig i laboratoriet ett visst antal timmar, säger forskaren.

Att stipendietiden förlängts i flera omgångar och att kursen utökats från att vara en 30 poängskurs på en termin till en kurs på 60 poäng, är inget konstigt, menar forskaren.
– Studenten vill ju lära sig mer. Ska hon inte få chansen till det?
Era berättelser går helt isär. Ljuger studenten?
– Det vill jag inte kommentera.
När en doktorandtjänst så småningom utlystes gick den till någon annan. Trots att studenten har kontrakt med institutionen till juli försökte handledaren avsluta studierna i april.
I början av maj anmälde studenten institutionen till Högskoleverket.
– De underskattar mig. Om de tror att jag bara ska gå hem och gråta tar de fel.