Studentlivet förändrar ditt liv

Hanna Östholm är idé- och lärdomshistoriker vid Uppsala universitet. Hon forskar i studenthistoria, och vet det mesta om hur 1700- och 1800-talets studenter levde: var de brukade hänga, hur de åt, drack och roade sig.
Vi träffas vid Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva för en pratstund. Det är insparksvecka, och överallt går reccar i lustiga hattar, lösnäsor, indianklädda eller med romerska togor. Sådana upptåg är ett senare tiders påfund enligt Hanna Östholm.
- På 1600-talet var studentlivet hierarkiskt, med sträng gradering i reccar, juniorer och seniorer. Det försvann under 1700-talet, men länge förväntades de nya springa ärenden och passa upp på de äldre.

Att "ligga i Uppsala" innebar ofta att man inte kom hem på många år, särskilt om man bodde långt borta. Rumsbristen var stor, precis som i dag.
- Många delade rum och sov skavfötters. I memoarer skildrar forna tiders studenter hur de fryser på hårda britsar i dragiga vindskamrar.
Under 1800-talet kommer krav på bättre studentboende, och 1853 byggs huset Olympen på Västra Ågatan, Uppsalas äldsta hyreshus - med studentkorridorer på vinden.
Innan Universitetshuset uppfördes var området uppe i backen som ett "quartier latin", med massor av serveringar. Hanna Östholm beskriver hur studenterna som bodde i vindskuporna kring Övre Slottsgatan - åtminstone enligt memoarer och brev - drällde omkring i nattrock och levde bohemliv.
På Övre Slottsgatan 22 bodde August Strindberg under sina få, dystra Uppsalaår på 1870-talet (han gillade aldrig stan). Huset finns fortfarande kvar.

Uppsalaborna tjänade pengar inte enbart på att hyra ut studentrum. På 1800-talet gjorde många sig en hacka genom att möbeluthyrning till studenter.
- Det var en lysande affärsidé. Uppemot 600-700 soffor var indragna i verksamheten och flyttades fram och tillbaka, säger Hanna Östholm och påpekar att cirkeln är sluten i och med dagens second hand-marknad där studenterna åter plockar med sig ratade möbler.
En viktig del av studentliv i alla tider är att hänga med kompisar. I Uppsala mötte studenterna en mängd krogar, serveringar och "källare", (lite finare ställen som tog emot studenter och "bättre folk").
Mest känd är Flustret vid Svandammen, nedbrunnen och återuppbyggd på 1980-talet.
- Man anställde unga vackra kvinnor för att locka dit studenter. Meningen var att personalen skulle låta sig klappas.
Intill låg numera återuppståndna Lilla Fördärfvet, och i tullhuset på andra sidan ån källaren Hagalund, som studenterna kallade Stora Fördärfvet. Kring Fyristorg fanns också flera källare, bland annat Östmarks källare som låg invid Dombron, under Upplandsmuseets faktarum.

I slutet av 1700-talet fanns 100 näringsställen i stan, vilket gjorde att landshövdingarna på Slottet började driva driva sträng krogpolitik.
- 1820 fanns bara tolv krogar i stan, så de lyckades.
Det fanns två sätt att bekosta studierna: antingen gjorde ens pappa göra det, eller så jobbade man. Studenter kunde arbeta i familj som privatlärare eller informator. Medicinare fick praktik på sjukhus, jurister på verken i Stockholm eller tingsrätterna.
- Informatorsjobb var inte särskilt välbetalda, vilket Carl Jonas Love Almqvist hade bitter erfarenhet av.
Studier utomlands var inte ovanligt, ens så långt tillbaks som på 1600-talet.
- Det ingick i en del utbildningar. Medicinare åkte på bildningsresor utomlands, som Carl von Linné.

På frågan om var 1800-talsstudenterna träffade tjejer svarar Hanna Östholm:
- På sätt och vis gjorde de knappt det. På nationsdanserna fick de yngsta och spensligaste knyta en halsduk om armen och dansa tjej i kadriljer och andra tidstypiska danser. Senare på 1800-talet blev det på modet att sjunga serenader för professorsdöttrar.
Men den sortens romantiska kärlek hade en baksida.
- Det finns obehagliga rättsfall som vittnar om hur osäkert det var för pigor och mindre bemedlade kvinnor att vistas på Uppsalas gator sent om kvällarna. Somliga fall från 1820-talet närmar sig gruppvåldtäkter, men ingen tycks ha brytt sig speciellt mycket om offren.
Ibland dog studenter i Uppsala, och de flesta begravdes i nationsgravar på Gamla kyrkogården. Nationsgravarna kom till samtidigt som nationerna började bygga egna hus. Gravarna angav status och visade att man hade råd att bekosta pampiga gravar och ståtliga monument.
- Att frakta hem kropparna var för dyrt och tog för lång tid.

Studentlivet förändrar ditt liv

Att läsa vid universitetet i dag och på 1800-talet innebär i grunden samma sak: att byta miljö och träffa nya människor. Alla som kommer till Uppsala för att plugga förändrar sina liv.