Svagt intresse för homoadoptioner
I februari förra Äret kom lagen som gav homosexuella rÀtt att prövas som adoptivförÀldrar. En rundringning till nÄgra kommuner i UNT:s spridningsomrÄde visar att ingen av kommunerna har fÄtt in nÄgon ansökan frÄn homosexuella som vill adoptera barn.
Vid socialförvaltningarna i Tierp, Ălvkarleby, Ăsthammar, Heby och Enköping kĂ€nner man heller inte till nĂ„gon ansökan om homoadoptioner.
- Det Ă€r vĂ€ldigt konstigt. Det var en himla debatt innan, men nĂ€r lagen kom hĂ€nde ingenting. De homosexuella kanske inte vill blotta sig, det Ă€r fortfarande lite tabu, sĂ€ger Tiina Höglander vid socialförvaltningen i Ălvkarleby.
OsÀker
Klas BĂ€ckman vid familjerĂ€tten i Ăsthammar Ă€r osĂ€ker pĂ„ hur han ska tolka situationen.
- Kanske finns det fortfarande ett motstÄnd hos homosexuella att lÀmna in en ansökan om adoption. Det blir sÄ pÄtagligt i och med en ansökan. Men det handlar sÀkert ocksÄ om alla övervÀganden som ska göras, att adoptera barn Àr en lÄng process, det kan ta Är innan man Àr sÀker pÄ vad man vill, sÀger Klas BÀckman.
Hittills har homosexuella par haft svÄrt att förverkliga drömmen om att adoptera barn frÄn utlandet. Den riksomfattande organisationen Adoptionscentrum förmedlar adoptioner frÄn 18 lÀnder.
Men inte till homosexuella.
- Alla givarlÀnder sÀger nej. SÄ fort de ansvariga i givarlÀnderna ser att det stÄr nÄgot om homosex i papperen sÀger dom nej. Vi har ett par som fÄtt medgivande frÄn en kommun att adoptera, men utsikterna att nÄgot land sÀger ja Àr mycket smÄ, berÀttar Inger NÀslund vid Adoptionscentrum i Stockholm.
Kan ge extra utanförskap
Adoptionscentrum har en positiv instÀllning till sÄ kallade nÀrstÄendeadoptioner. DÀremot Àr man inte lika positiv nÀr det gÀller internationella adoptioner.
- Det beror dels pÄ att inga givarlÀnder accepterar att skicka barn till homosexuella i Sverige och dels pÄ att barnen som kommer hit fÄr kÀnnas vid ett extra utanförskap. Det kan vara svÄrt nog ÀndÄ, sÀger Inger NÀslund.
Sören Andersson Àr förbundssekreterare för Riksförbundet för sexuellt likaberÀttigande, RFSL. Han bekrÀftar att det inte Àr sÀrskilt mÄnga homosexuella i landet som ansökt om att fÄ adoptera barn.
- Det finns ingen samlad statistik, men vad jag förstÄr handlar det inte om sÀrskilt mÄnga. Men man skaffar inte barn automatiskt bara för att man har rÀtt till det. Jag tror man mÄste tÀnka lÀnge. Det hÀr Àr nÄgot nytt, en omsvÀngning i homokulturen som tar sin tid, sÀger Sören Andersson.
Valt bort barn
Han betonar samtidigt att mÄnga homosexuella valt bort barn, men att yngre homosexuella kanske har en annan uppfattning.
Sören Andersson hÀnvisar samtidigt till en rapport frÄn socialstyrelsen dÀr det heter att en del homosexuella krÀnks i sina kontakter med kommunernas socialtjÀnst.
- Det kan vara ett skÀl till att man inte vill ta kontakt med kommunerna. Det verkar finnas socialsekreterare som lider av homofobi. Jag tror socialsekreterarna mÄste utbildas för att de ska förstÄ vad homosex Àr för nÄgonting och vad vi stÄr för. Det finns en stor brist pÄ kunskap i kommunerna, sÀger Sören Andersson.
Susanna StÄlhand vid familjerÀtten i Enköpings kommun tillbakavisar pÄstÄendet frÄn RFSL.
- RFSL ska vara försiktig med sina uttalanden. Det Àr olyckligt om det finns enstaka fall dÀr nÄgon behandlats illa, men jag tror inte alls att det ser ut pÄ det viset. Vi behandlar alla mÀnniskor lika, sÀger Susanna StÄlhand.
SĂ„ jobbar vi med nyheter