Svåra frågor i livets slutskede
När ska en behandling av en svårt sjuk person avslutas? Är det när man har en vecka kvar att leva, en månad eller mer? Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet, väckte svåra frågor om etiska dilemman i vården.
Foto: Fotograf saknas!
Diskussioner om dödshjälp brukar dyka upp med jämna mellanrum, senast i samband med utredningen av en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Hon misstänks för att ha tagit livet av ett för tidigt fött barn genom att ge en hög dos av läkemedel.
- Händelsen i sig är fruktansvärd för alla berörda. Men ska man se något positivt i detta så är det att dessa frågor blir diskuterade. Det finns områden där man skulle behöva förtydliga vad det innebär att till exempel inte sätta in en medicinsk behandling.
Elisabeth Rynning anser att det inom sjukvården finns ett stort spelrum för att tolka vård i livets slutskede på olika sätt: Gör behandlingen nytta för patienten, eller är den bara livsuppehållande för stunden?
- För att få en samsyn behöver frågan diskuteras mer. Vad menar vi när en behandling är meningslös? Hur mycket spelar ekonomin i vården in? Är det verkligen så att de patienter med störst behov får vård först?
Elisabeth Rynning forskar kring juridiska aspekter på den medicinska verksamheten. Hon redogjorde för att staten har en skyldighet att garantera varje individs rätt till skydd för livet. Hon berättade att svenska läkare tidigare varit motståndare till aktiv dödshjälp men att forskning visar att läkare börjat svänga i frågan.
Elisabeth Rynning redogjorde bland annat för lagstiftningen kring människors rätt till liv. I svensk sjukvård finns det inget utrymme för att aktivt hjälpa patienten att avsluta sitt liv. Patienten har däremot rätt att neka en fortsatt behandling.
- Hur långt sträcker sig statens plikt att skydda livet om patienten inte längre vill leva? Om vi ska skydda mänskliga rättigheter i vården, då är det sådana frågor som lagstiftare och rättsvetenskapen måste ställa sig.
Rättsvetenskapens dag ägde rum för andra året i följd. Syftet är att juridiska fakulteten ska visa vad man ägnar sig åt, både för allmänheten och för det omgivande vetenskapssamhället.
Så jobbar vi med nyheter