Länsstyrelsen har utifrån prognoser från Migrationsvet gjort bedömningen att 1373 platser för ensamkommande barn behövs i Uppsala län under nästa år. Enligt det förslag till kommunfördelning som länsstyrelsen gjort ska Uppsala tillhandahålla 608 platser under 2016. I dagsläget har kommunen cirka 400 platser för ensamkommande. Kommunen har inte sagt ja till länsstyrelsens förslag ännu, men kommer sannolikt att göra det. Dessutom ska kommunen hitta ett antal boenden för flyktingar som fått uppehållstillstånd men är kvar på Migrationsverkets förläggningar.
– Att hitta så många platser i en stad som Uppsala som växer kraftigt och redan har en svår bostadssituation är inte lätt. Vi tittar på alla möjliga lösningar, säger Lars Fredriksson, enhetschef vid kommunens egendomsförvaltning som har ansvaret för att hitta bostäderna.
En lösning som prövas är att bygga om kontorslokaler till boenden. En annan är att bygga bostäder enligt den så kallade Västerviksmodellen. Den går ut på att snabbt sätta upp enkla bostäder som på sikt går att använda permanent under lång tid.
– Vi inventerar kommunens egen mark för att hitta plats, men tittar också på om det går att köpa in ny mark och nu finns flera företag som erbjuder byggnadslösningar av det här slaget. Vi måste pröva alla möjligheter. Att skapa nya boenden är en oerhört svår uppgift. Men vi räknar med att få extra pengar för bostäder från regeringen, säger Mats Norrbom som är stadsbyggnadsdirektör.
Samtidigt pågår förhandlingar med olika fastighetsägare som kan tänkas upplåta andra byggnader för boende.
– När det gäller ensamkommande har vi ett 100-tal platser på gång runt om i kommunen, säger Lars Fredriksson.
UNT har publicerat en serie artiklar om boenden som kommunen anlitat som ansetts undermåliga. Vilken kvalitet håller era platser?
– De boenden kommunen har i egen regi uppfyller alla krav som ställs och mer därtill. De kommer de göra också i framtiden. Det är viktigt för oss, säger Lars Fredriksson.
Kommer ni att klara att få fram de bostäder som behövs?
– Det är jättesvårt att säga. Osäkerheten är ju stor om hur många flyktingar som kommer. Målet är att lyckas få fram boendeplatser så det räcker till alla, säger Lars Fredriksson.
När det gäller gruppen flyktingar som beviljats permanent uppehållstillstånd och behöver en bostad i landets kommuner har staten beslutat höja schablonersättningen för varje flykting med 50 procent, från nuvarande 83 100 till 125 000 kronor, från 1 januari 2016. Tanken är att ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar att ta emot dem.
– Vi behöver pengarna för att klara att ordna hela bostadssituationen när det väntas komma så många fler under nästa år. Vi kanske måste göra ombyggnader eller göra specialavtal med vissa hyresvärdar. Allt beror på vilken typ av bostäder vi får tag på, säger Eva Egnell, enhetschef vidarbetsmarknadsförvaltningen.
Finns inte tillräckligt med bostäder så kan kommunen tvingas hitta andra lösningar som vandrarhem och det kan driva upp kostnaderna.
– Vi tittar också på så kallade genomgångsboenden där man har egna rum men gemensamt kök och dusch innan en mer permanent boende finns till hands. Vi måste vara väldigt innovativa för att klara det här, säger Eva Egnell.